HV71. vs Spark BK

I kväll är det dags för den sista matchen i grundserien. HV möter Rögle "spark" BK i Kinnarps Arena. Rögle har ingenting att spela för medans HV kämpar för att komma så högt upp i tabellen som möjligt. I dag håller jag tummarna för att Frölunda och Linköping förlorar. Om det sker samtidigt som HV vinner sin match, slutar HV tvåa i tabellen.

Den här säsongen har varit jävligt konstig med både upp- och nedgångar. Jag är stolt över att HV, trots den rätt dåliga inledningen, finns bland topplagen ännu ett år och att de har visat att de fortfarande är att räkna med. Jag hoppas och tror att de avslutar grundserien på bästa sätt, sedan är det dags att se fram emot det kommande slutspelet.

Hrdina stannar, Ledin återvänder?

I natt drömde jag att Jan Hrdina skrev på ett fyra-årskontrakt för HV. När jag vaknade i morse möttes jag av ett sms där det stod att Hrdina, enligt Jönköpings-Posten, fått en förfrågan om att stanna i HV och tackat ja eftersom han trivs så bra här. Snacka om en bra start på dagen!

På tal om spelare så sades det på radion här om dagen att mycket talar för att Per Ledin återvänder "hem" till HV om han inte får ett envägskontrakt borta i USA. Ledin säger att han inte tänker spendera ännu en säsong i farmarlaget, och eftersom han har hus i Jönköping och familjen redan har återvänt hit, så är det nog troligt att han snart kommer tillbaka.

Det är inte bara HV-supportar som hoppas att Ledin återvänder till HV, även hans mamma har uttryckt en önskan om det när hon skjutsade mina vänner från Coop Arena till tågstationen när de var i Luleå förra helgen. Mamma Ledin håller fortfarande på HV, sa hon.

Allt i egna händer

HV gjorde en bra match mot Brynäs i tisdags och vann med 3-1. Brynäs var inte dåliga men de orkade helt enkelt inte med HV i tre perioder. Nu är HV åter igen uppe på andraplatsen och har "allt i egna händer", som man så fint brukar uttrycka det. Vinst i de två återstående matcherna och de är serietvåa. Det trodde jag inte i inledningen av säsongen då jag ett tag till och med undrade om vi ens skulle få uppleva ett slutspel i Jönköping den här säsongen.

I dag väntar dock en tuff match mot Färjestad i Karlstad. Det är alltid svårt att vinna där uppe, men kanske ännu svårare just nu eftersom Färjestad som vi alla vet har imponerat den senaste tiden. Även om HV teoretiskt sett har en chans att ta hem seriesegern så ska det till ett mirakel för att de ska kunna ta igen målskillnaden som skiljer lagen åt. Men detta kan också vara en fördel inför kvällens match eftersom Färjestad inte har så mycket att spela om till skillnad från HV, som måste se upp för Luleå, Frölunda och Linköping som är farligt nära poängmässigt.

Jag kommer vara på plats i Karlstad och skulle bli överlycklig över en seger.

Säsongens viktigaste match

Om en timme börjar HV:s match mot Brynäs i Kinnarps Arena och jag är som vanligt stressad. Det blir därför ett kort inlägg innan jag drar mig mot underbara Kinnarps. HV har lite press på sig i dag eftersom Frölunda vann i går och HV därmed halkade ner till en fjärdeplats. Tack och lov så förlorade dock Luleå, vilket innebär att HV har chans att gå om dem i kväll.

Brynäs är mer eller mindre klara för slutspel och jag tror därför att de känner sig rätt nöjda med sin situation. Det kan vara HV:s räddning. Förhoppningsvis utnyttjar de det, för detta är lätt säsongens hittills viktigaste match. Om HV hamnar fyra i tabellen, som de som sagt ligger nu, så får de inte ens välja lag i kvartsfinalen. Det vore inte ett roligt scenario att få det lag som "blir över".

Heja HV!

Adjö till seriesegern

HV förlorade gårdagens livsviktiga match mot Luleå, så nu är det bara att säga tack och hej till seriesegern. Chansen var liksom minimal redan innan matchen i går, och förbättrades därmed knappast av ännu en förlust. Även fast det är nio poäng kvar att spela om och HV har en stor chans att vinna resterande matcher så känns det osannolikt att Färjestad förlorar tre i rad.

Det värsta av allt är att HV till och med kan mista sin topp 4-placering. Just nu kan de sluta på allt mellan tvåa och femma i serien. För tillfället ligger de trea eftersom Luleå gick om dem i går. Det känns jävligt bittert. Jag köper inte snacket om att det räcker att komma bland de åtta bästa, för fördelen att välja lag kan avgöra ett helt slutspel. Jag menar, det är en viss skillnad på att möta Brynäs och Frölunda i en kvartsfinal.

Det är bara att gratulera Färjestad till seriesegern och koncentrera sig på att ta tillbaka andraplatsen. Jag kommer allvarligt talat skämmas om HV hamnar bakom Luleå i tabellen.

Besviken, sur och nedstämd

Det var länge sedan jag var så besviken över en förlust som den i går mot Frölunda. Visserligen blev det till slut "bara" förlust i förlängning (som vanligt!), men de där ynka två poängen som HV gick miste om tror jag kostade dem seriesegern. Det skiljer numera fyra poäng upp till Färjestad, så det känns faktiskt kört. Det som gäller i fortsättningen är att behålla andraplatsen och absolut inte komma sämre än så. Att få en bättre placering än Linköping är ju en seger i sig.

HV har haft svårt för Frölunda den här säsongen. De tre senaste matcherna har de förlorat mot dem i förlängning. Därför hoppas jag verkligen att de inte kommer mötas i slutspelet, trots att det vore härligt ur supportersynvinkel. Men å andra sidan så brukar man inte kunna lita på grundseriens statistik i slutspelet. Det har vi fått bevis på ett antal gånger.

Till sist: Tack Frölunda för att ni förstörde helgen.

Inför HV71 - Frölunda

Det börjar bli en aning tjatigt att inför varje match säga att kvällens match är viktig, men så är det. En förlorad match kan i nuläget betyda en förlorad serieseger. De flesta som vill vinna serien vill göra det för att få fördelar i slutspelet eller spela Champions League, och även om även jag givetvis vill dessa två saker så är äran det som smäller högst för min del. Jag skiter i pengar, CHL och fördelar i slutspelet om man jämför med stoltheten över att vinna.

Till matchen i kväll då. HV möter Frölunda på hemmaplan. Jag minns inte ens senast jag var nervös inför en match (förmodligen guldmatchen förra året), men nu börjar nerverna göra sig påminda. HV måste som sagt vinna. Om de inte gör det betyder det inte bara att seriesegern känns allt längre bort, det betyder också att Frölunda närmar sig nerifrån, vilket kan innebära att HV till slut halkar ner en placering. Det får inte hända.

Nu är det dags att ta över förstaplatsen! KÄMPA HV!

3 underbara poäng

Gårdagens match mot MODO gick lättare än förväntat. Matchen kändes oavgjord redan när HV gjorde 3-0 i den första perioden. Tyvärr bjöd de in MODO i matchen efter ett litet tveksamt försvarsspel, men det ordnade upp sig och HV vann till slut med 6-4. Faktum är att HV brukar spela bra i Swedbank Arena och gör ofta många mål där uppe. HV har aldrig förlorat i den arenan i grundserien sedan den invigdes för 2½ år sedan.

Foppa spelade inte, men inte stoppade det honom från att vara matchens fokus. Mitt under pågående match, en av säsongens viktigaste, har han en presskonferens där han meddelar att hans säsong är över efter totalt två matcher. Skit i matchen liksom, det viktigaste är ju givetvis att meddela att Foppa avslutar säsongen. Det kunde absolut inte vänta till matchen var slut. Bra gjort MODO.

Det roligaste av allt var MODO-spelarnas uttalanden om att Foppas avhopp inte påverkade dem alls. När Foppa spelar, spyr de ut lovord om honom, om hur fantastisk och viktig han är för laget. Men samtidigt spelar det tydligen ingen roll om han inte spelar?

Nu skiter vi i Foppa. HV vann och det är det enda som spelar roll.


HV71 vs. Foppa

I kväll spelar HV som sagt ännu en match uppe i Norrland. Den här gången mot MODO, ett lag som jag de senaste åren avskytt. Det hela bottnar i guldet som de helt oförtjänt vann för två år sedan. Det gör dessutom inte saken bättre att Foppa numera huserar där och att MODO därmed är det enda laget man får läsa om i tidningarna. När Foppa är på isen så kvittar ju alla andra matcher. I kväll, oavsett vinst eller förlust för HV, får vi väl därför enbart läsa om Foppas fot höll eller inte.

I kvällens match bänkar Kenta enligt den innehållsrika HV-sidan "HVfantasten" Nichlas Torp och David Ullström. Ett märkligt val anser många, inklusive jag. Torp och Ullström har nämligen varit två av de bästa spelarna de senaste matcherna. Främst i lördags mot Skellefteå. Många är alltså irriterade över detta, och det förstår jag, men å andra sidan så är det jävligt onödigt att kritisera INNAN matchen. Det enda som egentligen spelar roll är ju att LAGET vinner, sen skiter jag fullständigt i vilka som spelar. Bättre att spara eventuell kritik när vi vet om det är befogat.

Dags att visa vilja, och framför allt sända en passning till Karlstad så att värmlänningarna blir medvetna om att de inte ska ta ut någon serieseger i förskott.


Upp till bevis!

Hej mina kära läsare. Jag lever och har inte glömt bort den här stackars bloggen. De senaste dagarna har jag börjat komma in mer och mer i slutspelskänslan. Sömnen har som vanligt börjat bli lidande och jag ägnar i stort sett all min vakna tid till att oroa mig över hur det kommer gå. Jag är livrädd för att HV kommer in i en svacka lagom till slutspelet, speciellt eftersom de två senaste matcherna inte sett särskilt lovande ut.

I lördags förlorade HV som ni vet mot Skellefteå. Det var kort och gott en dålig match av HV, och det som gör det ännu värre är att Skellefteå inte heller var särskilt bra - ändå lyckades inte HV vinna. Jag mår dåligt över det faktum att om HV vunnit de två senaste matcherna som de mer eller mindre gett bort, så hade de varit många steg närmare en serieseger än vad de är nu. Det känns liksom så onödigt att de inte tog tillvara på chansen att gå om Linköping nu när den berömda silverklubben som vanligt rasat ihop när allvaret närmar sig.

Nu kanske chansen är förbrukad. Färjestad verkar till exempel ha kommit igång ordentligt. Jag är på tal om det definitivt mer orolig för Färjestad än Linköping när det gäller konkurrenter till guldet. Alla vet att Linköping inte är några vinnarskallar. Men hur som helst, i dag när HV möter MODO på bortaplan så är det upp till bevis.

Svårslagna HV

HV71 spelade sin 19:e oavgjorda match i Timrå i går. De gjorde inte en särskilt bra match, men starkt ändå att ta poäng. HV är verkligen svårslagna. Eftersom både FBK och LHC förlorade känns det dessutom extra skönt att HV lyckades kvittera till 3-3 på slutet. I E.ON Arena fick Kim Staal, som debuterade, kvitteringsmålet, men i efterhand ser jag att Falk noterades för det. Staal gjorde för övrigt en bra debut, men den som imponerade mest på mig var Kamil Piros. Hans passning till 2-2 var grymt snygg. Jag tror att han blir nyttig i powerplay, där HV hade en intressant uppställning med Piros, Laine, Melin och Beech samt en back.

*****

På väg ut ur arenan råkade jag höra en Timrå-supporter som filosoferade. "Det är starkt att matcha HV som är så pass bra", sa han till sin vän. Kul att Timrås supportrar är nöjda med en poäng mot HV. Snacka om respekt för svenska mästarna.

*****
Det spred sig snabbt i E.ON Arena att Peter Forsberg gjort mål för MODO ett par mil därifrån. Jag hade kunnat tycka att det var kul OM DET INTE VORE ETT SÅNT JÄVLA TJAT OM DET. Jag är så fruktansvärt trött på att läsa om Foppa hit och Foppa dit. Visst, jag vet att han är "störst", att han är fantastisk och allt det där, men det måste väl finnas någon gräns. Inte konstigt att halva Sverige hoppas att han lägger av, i längden blir det för mycket.

Debutant-dag

Tre spelare gör debut i HV71 i dag uppe i Timrå. Nyförvärven Johan Björk och Kamil Piros gör sin första match, samt Kim Staal som varit skadad hela säsongen. Därför får väl Staal också räknas som ett nyförvärv. Jag kommer att vara på plats och ser fram emot att se alla tre. Det blir spännande att se hur laget formeras nu när HV har ett överfullt lag. Nick Angell och Jonas Johansson är nämligen tillbaka från sina skador, så Kenta har en del spelare att välja på.

Vi ses i Timrå!

Kampen om seriesegern

Jag har haft vad man kan kalla en bloggpaus under landslagsuppehållet. Har haft fullt upp med att samla kraft till avslutningen av serien, som sjukt nog är här nu. Den här säsongen har gått fortare än någonsin, jag fattar inte att slutspelet startar om mindre än en månad. Det var ju nyss ispremiär. Ställer ännu en gång frågan var säsongen tog vägen?

I morgon drar allvaret igång. HV möter Timrå på bortaplan. Finns inte så mycket att säga om det mer än att vinst är ett måste. Alla matcher som är kvar måste vinnas för att chansen till serieseger inte ska försvinna. Just nu återstår åtta omgångar och även om det bara skiljer fyra poäng till förstaplatsen så har inte HV råd att förlora. Det är dessutom inte bara pengar, ära och fördel i slutspel som står på spel för seriesegraren, laget som vinner får ju dessutom en biljett till Champions Hockey League nästa säsong. Vi hade så jävla kul sist, så det vill jag gärna uppleva igen.

Som sagt, åtta matcher innan slutspel. Nu kör vi!

Landslagsuppehåll

Det är ännu en gång dags för ett tråkigt landslagsuppehåll. Finns det någon som finner det intressant förutom Niklas Wikegård? En gång i tiden tyckte jag det var roligt att titta på dessa meningslösa landslagsmatcher, men det var innan halva Elitserien fick prova på landslagsspel.

Från HV är det de vanliga spelarna som är uttagna till Sveriges trupp, det vill säga Liv, Davidsson och Thörnberg. Liv var dock inte uttagen från början utan halkade in som reserv efter att Jonas Gustavsson blivit skadad. Jag undrar hur vår kära landslagscoach resonerade där eftersom Liv är i bäst form av alla svenska målvakter och är väl därmed den som förtjänar en plats som mest. Det är i och för sig ingen hemlighet att Bengt-Åke sympatiserar med Färjestad.

I Finlands trupp finns det också HV-spelare, Jukka Voutilainen och den fantastiska Teemu Laine.
Det är bara att gratulera och hålla tummarna att ingen, Gud förbjude, skadar sig.

Några ord om invasionen

Efter några dagars bloggfrånvaro känner jag att det är dags att meddela att jag lever och att invasionen i lördags var mycket lyckad. Den slog utan tvekan invasionen till Malmö för två år sedan. Själva bussresan var mest ett enda stort väntande på att vi skulle komma fram till destinationen. Resan upp tog ungefär fem timmar, vilket vid närmare eftertanke är helt sjukt eftersom det bara är 33 mil till Stockholm.



Väl framme tog det lång tid innan alla var på plats inne på Hovet, men det gjorde inte så mycket eftersom stämningen utanför var på topp. Vi fick gå genom Globen för att komma in på smidigast sätt. Sedan var klockan helt plötsligt 16:00 och matchen började. Vi skapade efter förutsättningarna en så bra stämning som vi kunde och jag är stolt över insatsen. HV tog som bekant tre poäng och det var det absolut viktigaste och bästa av allt.



Spelarna, som själva hade bjudit oss på en av de elva bussarna, kom efter matchen ut på isen ytterligare en gång för att visa sin uppskattning. Världens bästa lagkapten, Johan Davidsson, passade dessutom på att tacka för allt genom att hålla ett litet "tal" med mikrofon ute på isen. Stort gjort av honom - tack Johan!



Som sagt, en mycket lyckad resa med underbar stämning och tre fina poäng.

Samtliga bilder kommer från HV71.se och fotografen är Daniel Wengel.


RSS 2.0