HV71 - Södertälje
I går när jag klev in i Kinnarps Arena så trodde jag faktiskt att HV för en gångs skull skulle göra första målet. Men icke. Jag vet inte längre om jag ska skratta eller gråta. Har det någonsin hänt att ett lag släppt in första målet i matchen i FEMTON matcher? Skulle inte tro det. Men för att se det positivt - det är ju kul att HV är bäst på något.
Efter många om och men vann till slut HV med 6-3. Jag var grinig och sur efter den andra perioden och skällde ut allt och alla på grund av HV:s spel men i den tredje perioden njöt jag för fullt. HV visade en spelglädje som de knappt gjort på hela säsongen och gjorde äntligen MÅL på sina chanser. Det kändes underbart, och de tre poängen var väldigt välbehövliga. Nu klättrade HV två placeringar och jag har nog aldrig varit så glad över en sjätteplats.
Det enda som gör min morgon en aning sämre är när jag tänker på alla individuella misstag som höll på att kosta HV tre poäng - igen. Om HV lyckas få bort misstagen, eller åtminstone minimera dem, så skulle livet genast bli enklare och HV skulle definivit klättra ett par placeringar till.
Som avslut vill jag säga grattis till Sveriges bästa målvakt, Stefan Liv, som fick avbryta matchen efter första perioden för att åka till BB. I går kväll blev han pappa till en son vid namn Harry.
Klart att du ska skratta åt det! Vad hjälper det att gråta? Dessutom gör det ju inget när man som igår vann matchen. =)
Man måste ju vara bäst på något, och när man inte leder tabellen så kan man ju leda denna något bortglömda liga.
På tal om att leda liga... Du måste ju uppmärksamma #39 som fortsätter skjuta och skjuta trots att målen inte trillar in lika mycket som vanligt. Hade han haft samma psyke som Pettersson så hade han slutat lägga in puckarna på mål, men inte våran Jukka inte. =)
Avslutar med att också säga grattis till Stefan.
Nej, det hjälper ju visserligen inte att gråta. Men det hjälper inte att skratta heller. Fast du har ändå rätt (som vanligt), vi ska se det positivt.
Så sant, Jukka ger aldrig upp. Kul för honom att han äntligen fick göra ett mål i går, även om det nog var ett av de enklaste målen han gjort. På tal om honom så är det endast 5 dagar kvar tills vi åker till hans hemland. Jag längtar!
