HV71-bloggen

HV leder med 3-2 i matcher över Frölunda, men allt är inte på topp här i Jönköping. David Petrasek, som varit HV:s bästa back under hela slutspelet, har spelat färdigt för den här säsongen. Han fick ett skott på handen i torsdags och måste opereras. Ett stort avbräck för HV, speciellt eftersom HV därmed bara har fem backar som är skadefria. Både Gustafsson och Torp har nämligen stått över ett antal matcher. Torp spelar dock eventuellt i dag.

När Davidsson var skadad så var Petrasek tillfällig lagkapten. Nu när Davidsson återvänt så är det alltså Petrasek som får se matcherna från läktaren/båset. På tal om Davidsson så känns det förstås underbart att ha honom tillbaka på isen. Jag tror att hela laget känner en stor skillnad sedan han återvände. Han var verkligen värd 4-1-målet som han gjorde i torsdags.

Till sist får jag passa på att tacka Petrasek för en bra säsong.

Jag är så jäkla imponerad! HV har på två dagar kvitterat och vänt semifinalserien till 3-2. Visst trodde jag att de skulle vinna en av matcherna i Göteborg den här veckan, men båda kändes nästan för bra för att vara sant. Nu blev det så, och jag känner mig så oerhört lättad att jag inte kan beskriva det i ord.

10-2 i målskillnad på två matcher i Scandinavium känns osannolikt med tanke på att HV tidigare inte vunnit en enda match där den här säsongen. Men egentligen borde jag inte vara förvånad eftersom jag vet vilken styrka som finns i detta lag.

Det finns egentligen hur mycket som helst att säga efter dessa fantastiska dagar i Göteborg, men eftersom jag varken har mer tid eller ork så lyfter jag i stället bara på hatten och tackar HV för att de, i mina ögon, är världens bästa lag. Oavsett hur det här slutspelet slutar så kommer jag minnas det med stolthet. Först vändningen mot Timrå och nu detta.

Underskatta aldrig HV71!

Två matcher i Göteborg och Scandinavium väntar. HV måste vinna minst en av dem för att inte säsongen ska vara över. Tidigare säsonger har HV fått en hel del vinster med sig därifrån, men den här säsongen har de inte lyckats vinna där ännu. Flera av matcherna har dock gått till förlängning.

Det finns egentligen inte så mycket mer att säga inför kvällen. HV måste helt enkelt ta fram det sista och bara köra. Jag kommer att stanna i Göteborg efter kvällens match så det blir förmodligen inte mer uppdatering förrän tidigast i morgon kväll efter semifinal 5, då jag är åter i Jönköping.

Jag är förberedd på dryga göteborgare, hemmakära domare och allt som hör därtill.

HV förlorade även match 3. Jag är inte alls nöjd med deras prestation. I den första halvan av matchen tycker jag att det var HV:s match och de skapade mängder med chanser som de borde ha gjort mål på, men när det väl gällde var det Frölunda som höjde sig ett snäpp och vände på matchen. När Frölunda tagit över ledningen var HV aldrig riktigt nära att kvittera.

I tredje perioden såg HV faktiskt tröttkörda ut. Det känns lite oroväckande, men förhoppningsvis var detta bara tillfälligt. Jag tror dock att om HV ska klara av att vända den här semifinalserien så kommer Johan Davidsson behövas på isen och inte i båset. Under längre period håller det inte att ha Elitseriens bästa spelare på sidan av isen. HV behöver sin lagkapten.

Nu måste HV ta fram den lagmoralen de visade att de hade när de vände underläget i kvartsfinalen och göra om samma bedrift. De ligger visserligen inte under med 3-1 i matcher den här gången, men det känns förstås jobbigt ändå eftersom HV måste vinna inte bara en, utan två, matcher i Scandinavium. En arena de inte vunnit i den här säsongen.

Trots att det känns tungt just nu är jag övertygad om att den här semifinalserien kommer att gå till sju matcher. HV kommer aldrig ge upp. Vinst i morgon och sedan är allt som det ska.

En ny vecka är här och den kunde inte starta bättre än med semifinal 3 i kväll. Jag måste väl dock först skriva lite grann om lördagens match, som slutade med en 2-1-förlust för HV.

Jag tycker att HV gjorde en hyfsad match. Det var jämnt fram tills Frölunda gjorde två snabba mål i powerplay i den andra perioden. Trots allt så var HV med i matchen ända in till slutsekunderna då de fick in en reducering med två minuter kvar. Tyvärr så räckte det inte och nu står det 1-1.

Det som ställer till det för HV är alla utvisningar som de drar på sig. De är slutspelets överlägset mest utvisade lag, och ju längre man går i slutspelet desto bättre blir motståndarna på att ta tillvara på lägena de får i powerplay. Det kommer inte att hålla i längden. Utvisningarna måste minska och samtidigt måste HV så klart bli bättre på att ta tillvara på sina egna chanser.

Sedan ska det väl också tilläggas att domaren var väldigt hemmakär just i lördags. Det spelar inte någon roll vilken domare man har i Scandinavium, Frölunda kommer alltid bli favoriserade på sin hemmaplan. Och publiken kommer alltid att uppträda smått efterblivet. Hur kan folk påstå att göteborgare är ett trevligt folkslag?

Jag svävar på moln just nu. HV71 är i semifinal. Den avgörande kvartsfinalen vanns med 4-2 och betydde att HV vänt på kvartsfinalserien från 1-3 till 4-3 i matcher. Helt fantastiskt!

Timrå får skylla sig själva att de inte tog tillvara på chansen de hade. Bättre läge än 3-1 i matcher kan man knappt få. Men det ska erkännas att de har gjort det riktigt bra stundtals. Trots det tänker jag dock inte lyfta på hatten för dem. Ödmjukheten har lyst med sin frånvaro från deras sida hela tiden. Sådant brukar slå tillbaka förr eller senare, så även denna gång.

Några jag däremot vill ge STORT beröm till är HV som har visat ett enormt hjärta genom att vända på underläget de hade. Jag kan inte med ord beskriva hur stolt och glad jag är. Jag är alldeles för lycklig för att kunna formulera mig på ett bättre sätt än så här.

Semifinal nästa!

Nästan varenda gång när jag ska skriva "kvartsfinalserien" vill mina fingrar annat och jag skriver automatiskt "finalserien". Jag vet inte om det är så att mitt huvud redan är i final, eller om det är hjärtat som så gärna vill det att det skriver så av sig självt. På tal om final så kollade jag in klipp från den 18 april förra året, matchen där guldet bärgades, på YouTube tidigare. Jag gråter som ett barn varje gång. Och det ska tilläggas att jag inte är särskilt känslosam annars.

 

För övrigt var bucklan på plats i Kinnarps Arena i onsdags. Alla som ville fick känna på den och ta kort med den. Jag motstod frestelsen att gå fram och ta den under armen, springa iväg med den och gömma den på ett säkert ställe. Jag vill att den ska stanna för evigt!

Jag har aldrig tidigare haft något emot Timrå - de har alltid lämnat mig mer eller mindre oberörd. Laget i sig har inte haft någon spelare jag känt avsky mot och supportrarna har jag ansett trevliga och glada. Men under det här slutspelet har mina känslor skiftat rejält. Fy fan vad jag är trött på allt som har med Timrå att göra! Finns det några mer gnälliga människor än där uppe?

Jag kan dementera direkt att jag inte har något emot norrlänningar (en fråga jag ofta får när jag kritiserar norrlandslagen). Faktum är att jag själv kommer från Norrland, ca. 15 mil söder om Timrå. Men jag har allvarligt talat inte stött på mer bittra människor. Jag är visserligen också ganska duktig på att tycka synd om mig själv, men det går åtminstone inte till överdrift.

Efter varenda jävla match har Timrå haft synpunkter på någonting. Antingen är det att HV är överviktiga, att Liv skjuter puckar på publiken eller att Backlund blir "fälld" innan HV:s mål. Domaren är tydligen emot Timrå trots att HV knappt fått spela ett enda powerplay på hela kvartsfinalserien och trots att Timrå fick spela med sex spelare på isen utan åtgärd i går. Att HV gör mål när Backlund står utanför målgården är ju mycket värre än att Timrå avgör när det borde ha blåsts för offside. Det är så jävla synd om stackars, stackars Timrå.

Jag är glad över att HV inte hoppat ner i sandlådan med dem utan koncentrerar sig på att vinna matcherna i stället. Timrå ska väl skita i om HV är feta, och vice versa?

Så var det dags för match igen! Två raka hemmamatcher väntar, och jag räknar med att HV vinner båda så att de inte ger Timrå möjligheten att avgöra kvartsfinalserien på hemmaplan. Jag tror att det ska mycket till för att HV ska förlora sin hemmaplansfördel. Det känns som att de är det starkaste laget, då HV har varit närmare en seger i E.ON Arena än vad Timrå har varit i Jönköping.

Jag hoppas att publiken ställer upp för HV precis som senast. Det var ett otroligt bra tryck i lördags, och vad som var roligast var att även sittplats hjälpte till. I slutet av matchen rullade vågen och HV fick stående ovationer. Det berodde förmodligen en hel del på resultatet, men oavsett resultatet i kväll tycker jag att vi ska fortsätta på samma väg och hjälpa HV till semifinal.

Kom igen HV!

Man har knappt hunnit njuta av 7-0-segern i kvartsfinal 2 innan det är dags för en ny match. Det är både en fördel och nackdel under slutspelet. Men innan jag lämnar lördagens match måste jag ju skriva ett par rader om den. Snacka om utklassning!

HV var minst sagt effektiva, då Timrå faktiskt vann skotten i matchen. Siffrorna är därför lite missvisande, men man ska inte ta något från HV:s insats. Vinner man med 7-0 har man inte gjort annat än en förbannat bra match. Stefan Liv var helt fantastisk och stoppade 40 skott, och Martin Thörberg fick revansch när han gjorde hattrick. Gissa om jag njöt extra när det var just han som gjorde tre mål. Han lär knappast vara mindre opopulär i Timrå efter detta.

Denna storseger lär vara bra för HV:s självförtroende, men samtidigt spelar det ingen roll hur stora siffror man vinner med i ett slutspel. Det står ändå "bara" 1-1 i matcher. Jag skulle dock ljuga om jag inte erkände att det känns jävligt mycket bättre att vinna med 7-0 än exempelvis 7-5.

Nu är det dags att glömma den här matchen och gå vidare. I morgon åker jag till Timrå igen och det vore helt underbart att åka hem med 2-1 i matcher inför de kommande hemmamatcherna.

Det känns overkligt att den här dagen är här. I dag drar slutspelet åter igen igång, efter en säsong som innehållit både mot- och medgångar. För ett år sedan gick HV in i slutspelet som storfavoriter och det var bara guld som gällde. Till slut stod de där i Cloetta Center den 18 april med guldmedaljerna runt halsen. De klarade uppgiften och jag har aldrig varit så stolt och glad i hela mitt liv.

Den här gången känns det lite annorlunda att gå in i slutspelet, även om målet självklart är att försvara guldet och göra så att bucklan stannar i Jönköping där den hör hemma. Jag känner mig på ett sätt lugnare i år än förra året. Det enda jag kräver är att HV gör sitt bästa i alla matcher och kämpar för namnet på tröjan, staden och alla oss supportrar.

Jag kommer att spendera dagen i en bil på väg till Timrå. Vi hörs när jag kommer hem igen, förhoppningsvis med en seger och därmed ett steg närmare en semifinal.

Guldet ska stanna i Jönköping!

Om en halvtimme sker kvartsfinalvalet i Hockeykväll och det verkar mer eller mindre klart vilka lag som får möta varandra. Tråkigt att det är så uppenbart men samtidigt så har det väl knappt varit spännande något år?

Det verkar som att HV får möta Luleå i kvartsfinal. Jag tror att Luleå passar HV bättre än vad Skellefteå och Timrå gör eftersom HV har haft ganska svårt mot de två sistnämnda i grundserien. Däremot vill jag inte ha Luleå på grund av den anledningen att det är så förbannat jävla långt härifrån. Det innebär att det tyvärr inte kommer finnas möjlighet att åka upp och se alla kvartsfinaler på plats. Precis som förra året då HV mötte Skellefteå i kvarten.

Men som sagt, sportsligt sett så är nog Luleå en bra motståndare för HV.