Stockholmsinvasion

Om ett par timmar är det dags för årets händelse, nämligen North Bank Supporters invasion till Stockholm och Hovet. Klockan 09.30 bär 11 bussar av mot huvudstaden. Sammanlagt lär vi bli runt 900 personer i klacken med HV-supportrarna omkring Stockholm samt de som åker upp privat inräknade. Järnkaminerna satsar dessutom stort på den här matchen och lär vara fler i klacken än vanligt, så publikfest är bara förnamnet på dagens match mellan Djurgården och HV. En match som inte bara handlar om tre poäng utan så mycket mer.

Jag och alla andra ser verkligen fram emot det här och jag hoppas innerligt på att vi åker hem som segrare både på isen och läktaren, även om det sistnämnda blir svårt. Vi ska oavsett vad göra vårt yttersta för att hjälpa HV en bit på vägen.

Vi ses i Stockholm! Kämpa HV!

Tack, Malmö

Johan Björk blev som jag skrev nedan klar för HV i går. Jag visste som sagt inte ens om att en person med det namnet existerade, därför är jag väldigt förväntansfull inför hans ankomst på tisdag. Det ska bli spännande och intressant att se vad han är för typ av spelare. Han är relativt ung, 24 år, och har spelat i Malmö i stort sett hela sin karriär. Om jag förstått det hela rätt så är Björk framför allt duktig defensivt, men enligt statistiken verkar han vara hyfsat skicklig offensivt sett också. Hans poäng imponerar inte men är helt klart godkänt.

För övrigt tycker jag nästan synd om Malmö, eller rättare sagt alla supportrar till det laget. Herregud, från den ena dagen till den andra har klubben fallit samman. Spelarna försvinner en efter en och snart står de där med vad som ska vara Sveriges finaste arena men utan ett lag att ställa på isen. Samtidigt är jag i och för sig inget fan av Malmö, så mig rör det inte i ryggen om de försvinner ur hockeysammanhang för all framtid.

Jag passar på att tacka Malmö för Björk.

Underbara fredag!

Shit, vad det har hänt grejer i dag. Fredagar brukar vara en bra nyhetsdag, och det var inget undantag den här gången. Först fick jag ett sms med nyheten att Andreas Falk stannar i HV i två år till. Andra klubbar har också ryckt i honom, bland annat Färjestad, men han valde att stanna i HV vilket jag är glad och tacksam över. Även fast Falk enligt mig varit sämre defensivt i år än tidigare så har han förbättrat sin offensiv mer och mer. Han är en viktig spelare för HV.

Den andra händelsen för dagen är att Johan Björk, en back från Malmö, är klar för HV. Jag hade ärligt talat inte en aning om vem han var, hade aldrig ens hört namnet tidigare. Men skit samma. Nästa nyhet är att Johan Åkerman sägs vara klar för nästa säsong enligt Jönköpings-Posten. Stillman säger till dem att han åtminstone hoppas att allt är klart.

Vem bryr sig om gårdagens match mot LHC när vi fick en sådan underbar fredag?

Ny center till HV

Tidigare i dag gick jag runt och funderade över om HV skulle värva någon spelare innan söndag, då transferfönstret stänger. Alldeles nyss kom beskedet att de förstärker med en tjeckisk center vid namn Kamil Piros. Ja, vad ska man säga. Jag har aldrig hört talas om den mannen tidigare och vet därmed ingenting om honom. Jag hade inte protesterat om HV låtit Ullström fortsätta på Hagos plats, där nu Piros kommer gå in. Jag hade dessutom hellre sett att HV prioriterat en backvärvning. Men det är tre dagar kvar innan söndag så en back kanske också dyker upp.

Hur som helst, bloggen hälsar Piros välkommen. Nu åker jag till Kinnarps!

Guld vs. silver

Det känns som en evighet sedan det var hemmamatch senast (även fast det bara var 1½ vecka sedan), men i morgon är det äntligen dags igen. Därefter väntar ett långt uppehåll innan nästa match i Kinnarps Arena. HV möter passande nog Linköping, och att det är en oerhört viktig match säger sig självt. Vinner HV så skiljer det bara en poäng mellan lagen, medans en förlust innebär sju poängs marginal upp till toppen.

Senast HV och LHC möttes här nere så vann LHC. Den matchen var väldigt uppmärksammad eftersom det var Andreas Jämtins återkomst till Jönköping. Sedan dess har en hel del hänt och Jämtin verkar inte ha gjort allt för stor succé i LHC. Det har varit ovanligt tyst om honom. Jag ber till Gud att han inte gör mål i morgon.

Jag vill så förbannat gärna vinna serien, så snälla, söta, rara HV - vinn för i helvete!


Säsongen över för Fredriksson

Ingen har antagligen missat att David Fredriksson råkade ut för något fruktansvärt på gårdagens matchvärmning innan HV åkte till Södertälje. Johan Lindströms skridsko skar på något sätt upp Fredrikssons handled, vilket resulterade i jävligt mycket blod, ambulans till sjukhus och operation. Nio (!) senor gick av i handleden.

Så slutade Fredrikssons säsong. Den killen har verkligen otur. Han missade i stort sett hela förra säsongen på grund av skada, och även den här säsongen har han varit borta ett antal matcher på grund av samma anledning. Jag lider med honom, men för HV är det dock inte ett särskilt stort avbräck då de har utmärkta juniorer som kan ta Fredrikssons plats. Exempelvis André Petersson som gjorde en assist i går. Jag hoppas att han får fortsätta i A-laget.

Här kan ni förresten läsa Fredriksson berätta om vad som skedde. Jag mår illa efter att ha läst det.

Hemkommen från Södertälje

Nyss hemkommen från Södertälje. Vi slog rekord genom att åka hem på nästan exakt två timmar. Matchen var inte direkt någon höjdare. HV började bra men sedan gick det utför. Det såg länge ut som att det skulle bli förlust, men med ett par minuter kvar kvitterade Jukka Voutilainen. Snacka om lättnad. Tråkigt nog så vann Södertälje i förlängningen, vilket inte kändes särskilt rättvist. Men så går det när man inte gör mål på sina egna chanser.

De två senaste matcherna som HV spelat är inte mycket att skryta över. Dock fortsätter de att plocka poäng, och på 25 matcher har de endast förlorat under ordinarie tid två gånger.

För övrigt var det endast 2700 personer i Axa Sports Center. Ärligt talat så undrar jag om det ens var så "många" på plats, för det var minst sagt tomt på läktarna. Jag har sagt det tidigare och säger det ännu en gång: Södertälje förtjänar inte ett elitserielag. Jag hoppas att de åker ur och att detta var sista gången jag besökte den staden.

Inför HV71 - Södertälje

Dagarna går så fort! Lite senare i dag är det dags för match igen, den här gången mot Södertälje på bortaplan. Det är tredje gången HV spelar i Axa Sports Center den här säsongen. Om jag minns rätt så har båda de tidigare matcherna där uppe slutat med förlängning. Första gången förblev det oavgjort och i den senaste matchen så vann HV efter att underbara Teemu Laine avgjort. I morgon hoppas jag att han avgör under ordinarie tid.

Södertälje ligger tvärsist i tabellen och det känns på något sätt som att de redan är klara för kvalserien. Innan säsongen startade tippade dock många att de skulle vara bättre än på länge. Vissa gick till och med så långt att de trodde att de skulle sluta bland de fyra första lagen. Jag var däremot ganska övertygad om att Södertälje skulle hålla sig på den nedre halvan av tabellen den här gången också, och tippade dem åtta i tabellen efter 55 omgångar.

Jag skrev även här i bloggen att om Södertälje skulle hamna före HV i tabellen skulle jag byta lag. Nu ser det tack och lov ut som att jag inte behöver oroa mig över det.

Göteborg avklarat

Jaha, då var ännu en resa till Göteborg avklarad. Den var ungefär som alla andra resor. Trevlig stämning i bussen, sittplats runt bortaklacken var mer koncentrerade på oss än på matchen, domaren var väldigt hemmakär och det var en ganska rolig hockeymatch som spelades.

Jag tycker att HV:s insats var så där. Första perioden var inte särskilt bra, men de spelade betydligt bättre i andra och tredje och kvitterade sammanlagt fyra (!) gånger. Till slut slutade matchen 5-4 efter att Frölunda vunnit i förlängning. Man blir självklart besviken över att förlora, men å andra sidan så är jag glad och nöjd över en poäng med tanke på att HV låg under i stort sett hela matchen. Varenda gång de lyckats kvittera så släppte de in ett billigt och onödigt mål direkt efteråt.

Starkt ändå att kvittera gång på gång. HV bevisade ännu en gång att de aldrig ger upp.

Ryktet om Johan Andersson

Det här blir nog de flesta HV-supportrar glada av att läsa. Johan Andersson är en drömvärvning för många här nere och det har snackats i flera år om att han är på gång till HV. Nu verkar det äntligen som att det ligger sanning i det, och att döma av hans uttalanden till Expressen så kan man mellan raderna läsa att det mer eller mindre är klart.

Andersson kommer i så fall knappast att bli HV:s andracenter som det står i artikeln. För det första gör HV bort sig om de inte försöker ha kvar Beech och/eller Hrdina (som har en självklar plats i andrakedjan), och för det andra tror jag inte att en defensiv center är något att satsa på i en andrakedja i ett topplag. Andersson är i och för sig okej även offensivt, men han spelar inte direkt på Hrdinas nivå. Att vara tredjecenter får han vara nöjd med.

Två timmar kvar, sedan åker vi till Göteborg.

Var tog säsongen vägen?

Det är endast ett tiotal matcher kvar innan slutspelet. Visst känns det helt sjukt? Visserligen missade jag stora delar av säsongen under hösten på grund av skadan, men jag tror ändå inte att jag är ensam om att undra var säsongen tog vägen. Hur som helst, i dag spelar HV en viktig match mot Frölunda i Scandinavium. Frölunda är ett av lagen som konkurrerar med HV om platserna i toppen, så vinst i dag skulle betyda mycket. Statistiken från Scandinavium säger faktiskt att det är HV:s tur att vinna den här gången eftersom de brukar vinna ungefär varannan gång.

Jag tycker alltid att det är skitkul att åka till Göteborg och se hockey, fast som jag nämnt innan är Scandinavium knappast ett av de trevligare ställen att befinna sig på om man säger så. Göteborgare är kända för att vara allmänt trevliga, men det kan man inte direkt påstå stämmer på befolkningen i Scandinavium. Förhoppningsvis har de växt upp lite sedan senast vi var där och att vi därmed kan njuta av hockey utan en sittplatspublik runt omkring som skämmer ut sig.

Kom igen HV!


Mattias Tedenby, top 4

Hela Sverige har fått upp ögonen för Mattias Tedenby tack vare klassmålet mot Slovakien i Junior-VM. Men tro inte att målet mot Slovakien var något utöver det vanliga. Tedenby bjuder på sådana underbara mål lite titt som tätt. Kolla här!


1. Inget slår 4-2-målet mot Slovakien, även fast det inte var Tedenby själv som sköt in pucken i mål:

2. Tedenby gjorde på sin 18-årsdag ifjol ett mål, precis som han lovat innan matchen. Det röstades senare fram till Elitseriens snyggaste:


3. Målet mot LHC förra veckan, nästan i klass med det mot Slovakien:


4. En fantastisk prestation av Tedenby när han var utlånad till Oskarshamn i höstas:

När HV är lediga...

I dag vilar HV, Linköping, Färjestad och Luleå från spel medans de andra åtta lagen spelar match. Sådana kvällar är ganska härliga ibland, då man kan sitta hemma och njuta av hockey utan att behöva vara det minsta frustrerad/nervös/orolig. Givetvis hoppas man på att resultaten ska gå HV:s väg, men om det inte skulle göra det är det liksom inte hela världen.

Resultaten i dag kunde knappt bli bättre. Frölunda förlorade, Brynäs förlorade och Rögle fick bara en poäng. Det enda som inte riktigt gick som det skulle var att Skellefteå vann. Men i slutändan handlar det ändå om att vinna sina egna matcher, för de enda som kan påverka var man hamnar i tabellen är det egna laget (och Rögles videodomare).


Sveriges bästa målvakt

Efter de senaste matcherna som HV har spelat har det mesta, med all rätt, handlat om Stefan Liv. Liv är i en fantastiskt bra form just nu. Han själv säger att han fått en nytändning efter skadan han hade i höstas, och det är säkert en av anledningarna, men faktum är att han alltid blir bättre och bättre ju närmare allvaret vi kommer. Varenda år får han dålig kritik i början av säsongen, där folk säger att han är överskattad, att han inte är någon matchvinnare och så vidare. Och varenda år visar han i slutet av säsongen att de som kritiserat har så fel.

Jag fattar inte att folk aldrig lär sig. Liv är som bäst när det gäller, har alltid varit och kommer alltid att vara. Jag skulle aldrig byta honom mot någon annan målvakt i Sverige.

Delad serieledning

Dåligt med inlägg de senaste dagarna. Har inte skrivit ett ord om matchen mot Luleå i måndags, så det är väl dags för det nu. Luleå bjöd på ett riktigt bra motstånd, och även fast det gjordes få mål i matchen så var den trots allt ganska händelserik. Jag erkänner att jag visserligen missade första perioden på grund av den sämsta anledningen någonsin (jag sov!), men de perioder jag såg skapades rätt många målchanser och det hade säkerligen blivit fler mål om inte målvakterna varit så bra.

Hur som helst så plockade HV ytterligare tre poäng och det innebär att de nu ligger på en delad serieledning med Linköping. Lagen har samma poäng och samma målskillnad. Det enda som skiljer dem åt är att LHC har gjort två mål mer än HV. Jag är så stolt och glad över vändningen som HV har gjort. Jag slutade aldrig hoppas på en serieledning den här säsongen, men visst har det funnits stunder då jag, som den pessimist jag är, trott att det var kört.

Det är så jävla skönt att ha fel ibland.

Måndagsmatch mot Luleå

I dag är det dags för match mot Luleå på hemmaplan. Matchdagar är alltid speciella och det känns redan när man vaknar på morgonen, men i ärlighetens namn känns det inte så jättespännande att möta Luleå en måndagkväll. Jag har inget emot laget i sig, och det är väl egentigen det som är problemet. Jag känner mig ganska likgiltig inför Luleå. De kommer från andra sidan Sverige, de har inte direkt någon spelare jag irriterar mig på och de är ett medelmåttigt lag. Den här säsongen har de visserligen överraskat men de senaste åren har de setts som ett bottenlag.

Jag ska trots detta försöka motivera mig så gott det går. Som jag skrev nedan så är de återstående matcherna viktiga och det är nu slutspurten startar. Jag hoppas att dagens match blir roligare än de två senaste mot Luleå, som båda slutade 1-1, och att Jukka Voutilainen fortsätter att göra mål. I torsdags vann jag en vadslagning tack vare att han blev målskytt. Tack, Jukka!

HV mot seriesegern

Det forsätter att gå bra för HV. I går vann de mot Skellefteå för första gången den här säsongen. HV började inte matchen bra alls, och hade de inte haft Sveriges bästa målvakt så hade Skellefteå avgjort matchen redan i den första perioden. Men HV spelade bättre och bättre ju längre matchen led, hämtade upp underläget och sedan tog de också över ledningen. Jag räknade inte med tre poäng när det var fem minuter kvar. Skellefteå hade precis haft några bra minuter och jag väntade i stort sett på förlängning när Martin Thörnberg helt plötsligt avgjorde matchen.

HV fick vara serieledare ett par timmar, men sedan tog Linköping tyvärr tillbaka förstaplatsen i och med deras vinst mot Luleå. I morgon är det HV som möter just Luleå, som för tillfället ligger sju poäng efter HV i tabellen. De matcherna som är kvar är väldigt viktiga sådana och det är nu allt kommer avgöras. Just nu finns inget annat än slutspel i min värld, även fast HV teoretiskt sett har en chans att missa det. Det enda jag tänker på är seriesegern som är nära.

Hemmapremiär för J20

Förresten! HV71 J20:s hemmapremiär i Top 8-serien pågår just nu. De möter Brynäs, och efter rapporter från Kinnarps så vet jag att det står 0-0 en bit in i den andra perioden. Jag funderar på att åka dit och se resten av matchen innan Skellefteå-HV börjar. Jag har nämligen inte sett någon J20 match på hela säsongen, vilket är synd då det brukar vara en rolig hockey som spelas.

Nu gjorde Brynäs precis 0-1. Kämpa HV!

Inför HV71 - Skellefteå

I dag spelar HV match i Skellefteå. Jag är tyvärr kvar hemma i Jönköping och får nöja mig med att se matchen på TV. Den här säsongen har HV haft svårt att vinna över Skellefteå. Norrlänningarna vann den första matchen för säsongen mellan lagen med 3-0, nästa med 5-1 och nu senast vann de i förlängning med 4-3 efter att HV tappat en klar ledning.

Den senaste matchen i Skellefteå Kraft Arena såg jag inte eftersom jag satt i bilen på väg hem från Arlanda efter resan till Finland. Där förlorade alltså HV med hela 5-1, efter en turbulent match där HV bland annat fick tre matchstraff. Efter den matchen har HV-Skellefteå utvecklats till lite av ett "hatmöte" eftersom att mycket ligger kvar sedan den matchen.

Förutsättningarna är dock lite annorlunda den här gången. HV har klättrat i tabellen medans Skellefteå tagit motsatt riktning. Det skiljer dock bara sju poäng mellan lagen, så dagens match är en viktig sådan. Jag hoppas att Stefan Liv spikar igen, att Mattias Tedenby bjuder på några härliga cirkusnummer och att David Fredriksson ännu en gång tar en fight med vem-fan-är-Tomas Larsson. Någon får gärna tysta Mathias Månsson också.

Hagos, Pettersson, Jämtin...

Yared Hagos spelade 40 matcher i HV innan han bytte lag till Södertälje. På dessa 40 matcher gjorde han inte ett enda mål, men i går när han debuterade i sitt nya lag gjorde han mål i debuten. Vad är oddsen på det? En av personerna som var med till Linköping i går pratade med den gamla HV-spelaren Stefan Pettersson, som precis som Hagos bytte HV mot Södertälje i fjol, på väg hem. Pettersson sa att Hagos i princip bara tryckte in pucken. Men ett mål är ett mål, och ingen förtjänade att göra det mer än Hagos, så som han kämpat den här säsongen.

På tal om gamla HV-spelare så var Andreas Jämtin osynlig i går bortsett ett friläge som han fick i slutminuterna. Jag ville lägga mig ner och dö när jag såg att han kom fri. Det jag var mest orolig över var inte att LHC kunde avgöra, utan att det var just Jämtin som hade en chans att bli den stora hjälten. Liv räddade dock, tack och lov!


Lance Ward är tillbaka!

En säsong fick vi klara oss utan honom, men nästa säsong är Lance Ward tillbaka i HV71 igen. Ward är nog den personen det ryktats mest om den här hösten och vintern. Redan i slutet av september fick jag höra ett rykte om att han skulle vara klar för HV, vilket jag skrev om i bloggen. Därefter har det ryktats om att han skulle vara på väg till Timrå, och nu senast, Luleå. För några dagar sedan uppgav dock Aftonbladet att han var muntligt överens med HV.

I dag är det alltså officiellt att Ward är tillbaka i HV från och med nästa säsong. Det är ett artistkontrakt som gäller i två säsonger. Det känns som att allt går HV:s väg just nu. För ett par månader sedan harvade de i botten av tabellen, floppade i Champions League och Jämtin skrev på för Linköping. Nu har vinden vänt och den ena positiva nyheten efter den andra dyker upp.

Men åter till Ward. Hans återkomst betyder antagligen att HV får spendera några extra minuter i utvisningsbåset nästa säsong, men det kan jag ta. Det positiva överväger det negativa med råge. Ward spelar med hjärta och stolthet, och kommer att sprida det till resten av laget. Jag längtar efter att få se honom i HV-tröjan igen. Välkommen tillbaka, vår hjälte!


Cloetta Center och alla förlängningar

I går var jag i Linköping och såg seriefinalen. Matchen slutade 3-3 och det får väl ses som rättvist. Det var många målchanser åt båda håll och det svängde mycket i matchen, som var väldigt underhållande. HV gjorde tre snygga mål, och höjdpunkten var självklart Mattias Tedenbys kvittering till 1-1 som ni säkert sett här nedanför.

De fyra senaste matcherna i Cloetta Center (två den här säsongen, två i finalserien i våras) har slutat i förlängning. HV hade innan matchen i går vunnit alla, så oddsen var därför bra för HV:s del när det åter igen väntade övertid. Och visst hade HV många chanser att avgöra. De var enligt mig helt klart det bästa laget i förlängningen. Luoma var en millimeter från att trycka in pucken. Han var för övrigt riktigt bra i går, matchens lirare tillsammans med Tedenby och Liv.

HV gjorde allt som allt en bra bortamatch, men det känns bittert att de bjöd LHC på så mycket. Det får de INTE göra i morgon när de möter Skellefteå på bortaplan.


MATTIAS TEDENBY!

Ännu en gång har Mattias Tedenby visat hur fantastiskt jävla bra han är. Kolla in 1-1-målet mot Linköping som han gjorde i kväll. Lätt snyggaste målet den här säsongen.



Mer om matchen i morgon. God natt!

Seriefinal i Cloetta Center

I våras spelade HV och Linköping SM-final mot varandra. I morgon möts de i en seriefinal. Om någon hade sagt till mig för bara någon månad sedan att HV skulle spela seriefinal vid den här tidpunkten hade jag förmodligen inte trott dem. Det såg mörkt ut ett tag, men innan man knappt hann uttala ordet "kris" så vände allt och nu är HV tillbaka i toppen. De blir bara starkare och starkare.

Den senaste matchen mot LHC, som spelades i Kinnarps, var en besvikelse. I morgon hoppas jag att HV bjuder på bättre motstånd, vilket jag är nästan säker på att de kommer göra. De brukar spela bra i Cloetta Center. Tidigare den här säsongen vann de efter sudden death (som vanligt) där uppe, trots att många befarade att det skulle bli storförlust när vi åkte dit.

I morgon är jag alltså på plats i HV:s "guldarena" åter igen. Undrar vad Jämtin känner när han ser sina gamla lagkamrater uppradade på andra sidan isen i arenan där de vann guld tillsammans. Förresten, man har inte hört mycket om Jämtin den senaste tiden. Är han skadad eller går det helt enkelt dåligt för honom i LHC? Någon av er kanske vet?

Bilder och kommentarer om tifot

Här kommer två bilder från tifot mot Färjestad i lördags:




Foto: Lovisa Granath, www.nbstifo.se

Många tycker att det var lite tråkigt med enbart vita plastark, och det var även min första tanke när jag fick höra vad som planerades. Men förra året hade vi ju faktiskt blått, gult och vitt över hela arenan. Att köra på samma sak igen hade väl varit ännu tristare? Personligen tycker jag att det är roligare med något helt nytt och oprövat tifo i stället.

HV-loggan var en stor chansning och det hade kunnat gå helt åt helvete. Det är svårt att bilda ett mönster med ark, speciellt en logga. Om en person skiter i att hålla upp sitt ark kan allt bli förstört. Därför är det kul att att det vågades satsa på detta och att tifogruppen testade något nytt. Någon gång måste vara den första. Jag tycker att resultatet blev bra men inte mer. Jag håller med de som tycker att förra året var häftigare, men som jag skrev ovan så hade det blivit tråkigt i längden att göra samma sak år efter år. Förra årets var en rolig grej med OH-flaggan med de tre grisarna på (Jämtin, Ledin, Ward), medans detta var mer stilrent. Dessutom var detta faktiskt "större" eftersom vi delade ut ark till både O-läktaren och i samtliga loger, vilket inte gjordes för ett år sedan.

På NBS Tifo:s hemsida läste jag att även Färjestads matchvärdar (som blivit bjudna på resan av Färjestad) höll upp arken de fått tilldelade. Kul att höra att de hjälper till att skapa en bra stämning även fast HV inte är deras favoritlag. Jag hade nog inte gjort det.

Måndag i HV-världen

Det finns mycket HV-relaterat att läsa om i kvällstidningarna i dag. Här kan man till exempel läsa Yared Hagos "tala ut" om flytten till Södertälje. Egentligen säger dock inte den artikeln något man inte redan vet. Något som däremot är desto mer intressant är ryktet om att Janne Karlsson är ett av namnen HV kan tänka sig som tränare från och med nästa säsong. I och för sig är detta åttonde tränarnamnet på mindre än en månad som kopplas ihop med HV, så det är antagligen mer spekulationer än fakta från Sportbladets sida.

Jag personligen tycker att Janne Karlsson är en duktig och vettig tränare, men jag kan inte låta bli att tänka på Linköping när jag hör och ser honom. Därför är han ännu en i raden av tränare jag inte vill se i HV. Jag skulle tycka ett nytt, oprövat namn vore roligt. Någon som aldrig tränat någon annan elitserieklubb. Jag blev därmed väldigt glad när jag läste att Fredrik Olausson är aktuell som assisterande tränare.

Sist men inte minst i HV-världen, så har HV:s "protest" avslagits. Som väntat blir det alltså inget omspel av matchen mot Rögle. Till J-nytt säger HV att de funderar på att överklaga beslutet, vilket jag tycker är bra. Jag tror som sagt att HV:s syfte med detta är djupare än att de vill få en poäng för matchen. Snarare är väl syftet att de vill få igång en diskussion, något som skulle gynna fler lag.

Lance Ward, del 362

Sportbladet uppger i dag att Lance Ward är muntligt överens med HV71 från och med nästa säsong. Ward säger att han inte vet någonting om det, att han trivdes i HV men att han än så länge inte undertecknat något. Notera "än så länge". Jag är dock skeptisk till detta, eftersom HV är den tredje elitserieklubben på bara någon månad som Sportbladet uppger att Ward är på väg till.

Om det är sant så är det den bästa nyheten på länge. I så fall är det tredje gången Ward blir klar för HV, eftersom han inför säsong 2007/2008 först lämnade klubben för att, innan säsongen ens börjat, komma tillbaka. Detta betyder också att en av HV:s icke EU-spelare kommer att lämna efter den här säsongen. Angell ligger risigt till, för Beech har varit fantastisk så här långt.

Yared Hagos till Södertälje

Nu kom nyheten som vi alla förstått skulle komma förr eller senare. HV har kommit överens med Yared Hagos om att bryta hans pågående kontrakt. Hagos kommer i stället att spela för Södertälje, som har för vana att ta över spelare som är för dåliga för HV. Förra året var det Stefan Pettersson som bytte HV mot SSK.

Hagos har inte alls levt upp till förväntningarna med endast två assist på 38 matcher. Det är visserligen inte som poängkung han är värvad, men det defensiva har inte heller imponerat och hans plus/minus är usel. Han har alltså inte varit bra på något, och har fått allt mindre istid ju längre säsongen lidit. Detta var därför det enda rätta, även fast det känns tråkigt eftersom Hagos är en sådan trevlig och glad kille som alltid tar sig tid för sina supportrar.

Det mest positiva som kommer ur allt detta är att HV kommer att hämta hem JVM-spelaren David Ullström som är utlånad till Borås, där han imponerat och gjort 13 poäng på 14 matcher. Jag hoppas verkligen att han äntligen får en ordentlig chans i HV.

Säsongens första nolla

HV har i den senare halvan av serien spelat ett bra försvarsspel och har inte släppt in särskilt många mål. Men det som har saknats, som inte kom förrän i går i den 40:e omgången, är säsongens första nolla. I och för sig skiter jag i om HV släpper in tio eller noll mål, bara de vinner matchen. Men en nolla är ändå en härlig bonus tycker jag. Nu är den alltså avklarad och den kom mot Färjestad på hemmaplan. HV vann matchen med 2-0.

Matchen i går var en försvarsmässigt klockren insats från HV. Jag blev knappt nervös i den sista perioden. Man brukar märka fort när Stefan Liv har en riktigt bra dag, och det kändes direkt som att han hade det i går. Förhoppningsvis hjälpte vi i publiken honom att tagga till extra.

Stämningen under matchen var underbar. I den första perioden var jag rätt besviken eftersom jag inte tyckte att vi levde upp till förväntningarna, med tanke på att vi nu fått chansa att glänsa ordentligt (ingen musik skulle spelas under hela matchen). Men i den andra och tredje perioden tycker jag att vi bevisade hur bra vi kan vara.

Summering av en underbar dag

Det blev tyvärr ingen bloggning från Kinnarps Arena i dag. Jag hade datorn med mig hela dagen men givetvis fungerade inte blogg.se som det skulle. Hur som helst så har dagen varit lång men helt fantastisk. Redan halv elva, åtta timmar innan matchstart, anlände jag till Kinnarps Arena för att fixa det sista inför kvällen. Så här i efter hand kan jag helt klart säga att allt jobb under alla dessa dagar har varit så värt det, för HV vann matchen och tifot blev lyckat.

Tifot var stilrent och snyggt. Under introt och när HV kom in på isen var allt som det brukar vara, men när North Bank Supporters började sjunga nationalsången färgades hela arenan, inklusive ståplats, vit, samt så höjdes en stor OH-flagga upp över ståplats med två speciella loggor på. Dessutom bildade sittplats mitt emot klacken årtalet 1971 med blåa plastark. När den andra versen i nationalsången började så vände den ena långsidan på sina vita plastark och bildade en stor HV-logga. Förhoppningsvis kommer bilder på allt senare. 

Kul att hela arenan ställde upp på detta, utan alla hade det inte gått att genomföra. Jag är säker på att det uppskattades av spelarna, vilket är det absolut viktigaste. Det var för deras skull vi gjorde detta, för att ge dem något tillbaka efter allt de gett oss. Glöm inte, en för alla, alla för HV!

I dag gäller det!


Från HV71.se

Förändring krävs!

Tittar på reprisen av gårdagens match mellan HV och Timrå. Trots att jag redan vet hur matchen kommer sluta kan jag inte låta bli att bli uppspelt när HV har powerplay eller sucka högt när Timrå gör mål. Det är egentligen sjukt hur pass involverad man kan vara i ett hockeylag.

Kommentatorn pratar just nu om att man borde tillåta sparkmål i hockeyn så att det ska slippa bli sådana diskussioner som det varit de senaste dagarna. Jag tycker att det är att göra det enkelt för sig. Det är egentligen inte sparkarna i sig som är problemet, utan att vi inte kan lita på våra videodomare och att själva systemet är åt helvete. Två förslag på lösningar som jag tycker är bra är att antingen låta huvuddomarna ha tillgång till bilderna som videodomarna har, eller att ha en central som sköter all videogranskning i hela serien.

Något måste i alla fall göras och vi får hoppas att något gott kommer ur turbulensen som varit.

20.54, Kinnarps Arena:

Sitter just nu i Kinnarps Arena. För tillfället är det väldigt tomt, men vi har hunnit se många årgångar av HV-spelare som tränat under dagen. Har spenderat hela förmiddagen, eftermiddagen och kvällen här för att förbereda inför i morgon då NBS Tifo kommer att ha sitt största läktararrangemang någonsin. Jag har sett fram emot morgondagen länge och det har nog många andra HV-supportrar, liksom spelare, också gjort. Jag hoppas att alla, ståplats som sittplats, kommer ställa upp och hjälpa till så att detta blir bra. Kom i tid till matchen, följ instruktionerna som ges, och framför allt: Sjung för HV!

Jag lovar er livebloggning hela dagen i morgon där ni får följa de återstående förberedelserna.

Protester och omspel

Ni har säkert sett att HV har lämnat in en "protest" efter händelsen i Ängelholm, som jag redan nämnt så många gånger att jag inte behöver dra upp vad som skedde igen. HV vill i första hand ha omspel av matchen mot Rögle, alternativt att de sista 1½ minuten av matchen ska spelas om när lagen möts i Kinnarps Arena i den sista elitserieomgången.

Omspel av hela matchen tycker jag är en aning överdrivet. Det var som sagt 1½ minut kvar när det hände och då känns det onödigt att spela om 59 minuter. Däremot tycker jag att omspel av de sista minuterna är rimligt, även om det förmodligen inte kommer bli så.

På tal om detta så har jag nu sett reprisbilderna av Timrås mål som blev bortdömt i går. I vissa sekvenser ser det ut som att Tenkrat bara styr in pucken med skridskon, vilket är tillåtet, och i vissa ser det ut som att han vinklar upp benet och gör en sparkrörelse precis innan den går in. Väldigt svårbedömt enligt mig och uppenbarligen många andra.

Sparkmål nummer två

Jag har i kväll bevittnat en match som troligtvis var den tråkigaste för säsongen. Det var dött på både isen och läktaren under i stort sett hela matchen. Jag tror faktiskt att alla redan nu laddar för matchen på lördag där det kommer vara en stor publikfest när HV möter Färjestad (mer om det senare). Men hur som helst, HV-Timrå slutade 1-1 och det var väl inte mer än rättvist. De enda som var någorlunda bra i båda lagen i kväll var målvakterna.

Ironiskt nog så fick Timrå ett mål bortdömt med typ två minuter kvar. Anledningen till att huvuddomaren, som först dömde mål, tog till videogranskning var för att HV-spelarna protesterade och ansåg att pucken sparkades in. Precis som i måndags alltså. Visst är det sjukt att det kan hända två matcher i rad? Kvällens sparkmål var dock inte lika uppenbart som det mot Rögle, och det råder delade meningar om det. Självklart påverkade måndagens händelse bedömningen. Även om "målet" hade varit korrekt hade aldrig videodomaren i Kinnarps vågat ta risken och döma mål efter all uppståndelse som blev efter den senaste matchen.

Nu laddar vi för lördag!

Revansch mot Timrå?

I dag när HV möter Timrå i Kinnarps Arena har HV chans att ta revansch för det snöpliga slutet av matchen i Lindab Arena i måndags. Jag tror och hoppas i alla fall att HV har revansch i tankarna. Jag vill att de ska spela med hjärtat, precis så som de avslutade matchen mot Rögle, men med ett betydligt bättre försvarsspel. Försvarsspelet är det som personifierat HV den senare halvan av serien men det var som bortblåst i måndags.

Även om den senaste matchen gav noll poäng så är det, som någon kommenterade i ett inlägg nedan, i mina ögon inte en förlust eftersom HV enligt mig gjorde lika många korrekta mål som Rögle. Men det är trots det viktigt att komma in på vinnarspåret igen. Serien är som vi alla vet äckligt jämn och en förlust i dag kan innebära att HV rasar ner till sjätteplatsen.

Spelarna som gjort oss stolta i Junior-VM är tillbaka i Jönköping och ska hyllas på isen före matchen. Har de tur kommer det även finnas en banderoll tillägnad dem, så håll utkik.

Lindab Arena - en besvikelse

I måndags var jag i Lindab Arena för första gången. Jag hade hört mycket positivt om den, att den skulle vara så fin och välgjord och så vidare. Jag måste dock säga att jag blev besviken. Den så kallade arenan kändes ungefär som Moras ishall, en budgetarena som har lågt till tak och känns väldigt liten. Jag blev förvånad över att den är nybyggd.

Dessutom hade Lindab Arena den sämsta bortastå jag någonsin har besökt, och jag har besökt samtliga arenor i Elitserien. Jag är medveten om att Kinnarps Arenas bortastå är ett skämt men detta tar ändå priset. I Kinnarps ser man åtminstone vad som händer på andra sidan isen, vilket man knappt gör nere i Ängelholm. Man står inklämd i ett hörn.

Inte nog med detta så fick vi inte ett särskilt bra bemötande. Vi fick inte köpa matchprogram, de som röker fick inte gå ut och göra det och våra supportervärdar fick ingen hjälp av vakterna efter matchen trots förfrågan. Nej, Lindab Arena imponerade inte på mig även om stämningen i den stundtals var bra under matchen. Hemmaklacken var helt klart en av de bättre jag hört.


André Petersson

André Petersson var den HV-spelaren som överraskade mig mest i Junior-VM. De andra spelarna har jag sett en del eftersom de spelat i A-laget till och från, men André har endast spelat en träningsmatch med A-laget och därför visste jag inte så mycket om honom. I dag säger han till J-nytt att han inte vill återvända till J20-spel med HV eftersom han känner att juniorhockey inte är tillräckligt för honom. Han vill i stället bli utlånad till allsvenskan.

Jag förstår honom. Han var den enda i juniorlandslaget som inte spelar seniorhockey men han var trots det en av de bättre i laget. Nu har alla fått bevis på att han ligger på samma nivå som många andra mer "hypade" juniorer och att han skulle klara av hockey på seniornivå. Som Växjö Lakers sportchef säger till HockeyExpressen så är inte Petersson sämre än vad Tedenby är, och Tedenby gjorde mer eller mindre succé när han var utlånad till allsvenska Oskarshamn.

Titta och njut!

Jag har redan sett det här klippet i flertalet bloggar men det är för bra för att inte hamna här också. Mattias Tedenby! Vilken lirare! Framspelningen till 4-2-målet i JVM-semin mot Slovakien är så snyggt att jag till och med hade njutit av det om jag var slovak.



Snacka om att lura hela världen när han dessutom passar i stället för att skjuta själv.

Domarkarusellen fortsätter

HV71:s klubbdirektör Tommy Fritz sa till HockeyExpressen i går att HV har kontaktat Hockeyligan för att få en förklaring till varför det felaktiga målet godkändes i måndags. Jag tycker att det är jättebra att HV går vidare med detta. Även fast det förmodligen inte kommer leda någonstans så är det viktigt att visa att de inte är nöjda med beslutet. Syftet är inte att ta ifrån Rögle poängen eller liknande, utan att visa att det inte kan gå till så här. Det är en principsak.

Det är inte förlusten i sig som är det som gör mig mest förbannad, utan att det över huvud taget kan hända på den här nivån. Nu har dessutom han som godkände målet, videodomaren Anders Holmqvist, erkänt att han gjorde fel. Det finns dock ingen som helst förklaring till varför han dömde mål och varför han uppfattade det som mål vid det tillfället. Det är inte så konstigt att man misstänker att han har Röglesympatier eftersom ingen annan förklaring ges.

Jag tar för givet att denna videodomare aldrig mer får döma en match. Sedan tycker jag att en offentlig ursäkt till HV är det minsta man kan begära.


Grattis till Småkronorna

Sveriges JVM-silver har kommit lite i skymundan här i bloggen, men självklart ska det inte gå helt omärkt förbi. Att Småkronorna förlorade finalen mot Kanada var inte oväntat, även fast jag trodde att de hade en ärlig chans att vinna. Kanada var bättre matchen igenom och vann rättvist. Det är tråkigt att de har speciella regler jämfört med alla andra lag, och det tycker jag måste ses över, men det var inget som blev matchavgörande. Jag tycker dessutom att det ser ut som att Markström förstärker de omtalade överkörningarna.

Hade Sverige varit med i matchen från början och inte låtit Kanada ta ledningen redan efter ett par minuter så hade kanske matchbilden sett annorlunda ut. Å andra sidan tog Sverige inte tillvara på sina powerplay, så det är onödigt att spekulera. Jag tycker hur som helst att Sverige gjort en stark turnering. För varje år blir de bättre och bättre. Inom en snar framtid kommer de kunna rubba Kanada, trots att kanadensarna som vanligt har både publik och domare med sig.

Kul att HV-killarna kommer hem med ett silver. De har gjort några riktigt bra matcher, bättre än förväntat, och har gjort fin reklam för HV. Grattis och välkommen hem!

Vi ger aldrig upp!

Efter två, för att uttrycka det milt, bittra inlägg, tänkte jag skriva något mer positivt. Som exempelvis ett hyllningsinlägg till HV för gårdagens insats. När Rögle gjorde 4-1 blev jag genast nedtagen på jorden och de sex tidigare segrarna kändes helt plötsligt betydelselösa. Jag trodde att HV skulle falla tillbaka i gamla banor och kanske till och med åka på en storförlust.

Men, HV bevisade som de gjorde så många gånger förra säsongen att de aldrig ger upp och att de kan vända alla möjliga underlägen. 4-1 blev 4-4. När Rögle sedan ännu en gång tog ledningen, bara en minut efter att HV kvitterat, kändes allt nattsvart. Känslan när Thörnberg då gjorde 5-5 var det länge sedan jag kände. HV kämpade och slet och för en sekund tänkte jag att det inte spelade någon roll om de till slut skulle förlora matchen, för jag var så jävla stolt och glad över vändningen och för att jag åter igen fått ett bevis på varför jag älskar HV.

Det känns jättetråkigt att matchen slutade så olyckligt. Jag hade som sagt kunnat ta en förlust, men inte på det sättet som skedde. Jag lider med HV för att de efter en sådan fantastisk insats i sista perioden fick se sig besegrade med en minut kvar på grund av en sådan händelse. Men hur som helst, jag är efter i går övertygad om att det här laget kan gå precis lika långt som förra året, och jag tror att Timrå kommer få se konsekvenserna av det här på torsdag.

Vi ger aldrig upp!

Elitserien är ett skämt

Ny dag och en god natts sömn, men jag är fortfarande lika förbannad som när jag lämnade Ängelholm i går. Läser runt i tidningar, bloggar och diverse forum, och ALLA såg att Rögles sista mål i går var en spark. De få som inte sett det är antingen blinda eller dumma i huvudet. Som Kenta sa till Canal Plus i går, hur ska man kunna lita på systemet efter det här? Varför uttalar ingen sig? Ska detta bara få passera som om ingenting hänt?

Gårdagens skandal är dessutom inte bara något som gör att HV förlorade och miste åtminstone en poäng, det kan i längden avgöra för fler lag. När 55 omgångar är spelade är detta något som direkt kan spela en avgörande faktor, att Rögle fick tre poäng på grund av ett felaktigt dömt mål. Jag tycker att det är förjävligt. Sådana här saker har jag alltid haft svårt att acceptera.

I våras när matchklockan i Frölundaborg krånglade mitt i en kvartsfinal mellan Frölunda och Färjestad, och Färjestad blev lidande, så var jag oerhört förbannad över hur det kunde hända. Då ska man också veta att det som hände där var en tveksam situation som var svår att avgöra. Ingen vet än i dag riktigt säkert om det bedömdes rätt eller fel. Men gårdagens match var inte ens tveksam. Det är så solklart som det kan bli.

Det värsta är att vi inte kan göra någonting åt det. Rögle vann på grund av fusk, Chris Abbot blev fyramålsskytt efter en spark och vi fick än en gång bevis på att Elitserien är ett stort skämt.


SKANDAL!

Sverige förlorade JVM-finalen och fick "bara" silver. Men jag skiter faktiskt totalt i det för tillfället. HV förlorade nämligen i Ängelholm mot Rögle, och vilket jävla äckligt sätt de förlorade på! Jag brukar sällan vara förbannad över domslut, bortdömda mål och så vidare, men den här gången tänker jag inte bara rycka på axlarna och gå vidare. Det är skrämmande att det ska få gå till så här i Elitserien, det som kallas världens näst bästa liga. Det sista, avgörande målet Rögle gjorde SPARKADES in i mål. Hela Sverige förutom den blinda och inkompetenta människan som sköter videogranskningen i Lindab Arena såg det.

HV gjorde inte en av sina bästa matcher och satte sig förstås själva i situationen, men det spelar ingen roll. Rätt ska vara rätt och man ska fan inte förlora på grund av så solklart felaktigt dömda mål. Vissa situationer kan vara tveksamma där man inte vet om det är mål eller ej, men detta var inte en sådan situation. Jag undrar var gränsen går, när det sitter färgade och enögda människor och bedömer sånt här. Härnäst kanske vi ska sätta mig som måldomare i Kinnarps Arena?

Mer om detta i morgon. God natt.

På väg till Ängelholm

Om ett par timmar åker jag till Ängelholm där HV möter Rögle i kväll. Jag har aldrig varit där, så det är verkligen på tiden. Det blir dessutom arrangerad resa med NBS för en gångs skull, något det varit dåligt med hittills den här säsongen. När vi kommer hem är det dags för JVM-final. Perfekt att den börjar på natten så att vi hinner hem.

Nästa gång vi hörs hoppas jag att HV är serieledare och att Småkronorna har tagit guld.

Heja Sverige!

Det var inte bara HV:s vinst mot Djurgården som förgyllde gårdagen, även om det förstås var höjdpunkten. Sverige slog ju som ni alla vet ut Slovakien i JVM, och som HV-supporter sträcker man givetvis extra på sig eftersom hela HV-kedjan var fantastisk. Det var underbart att se när Mattias Tedenby visade sin extrema talang och mer eller mindre vände matchen för Sverige. Framspelningen till 4-2-målet var bland det bästa jag har sett (något överdrivet mitt i all glädje). Utan Tedenbty hade det till att börja med inte ens blivit 3-2.

HV-kedjan har tillsammans gjort sex mål och åtta assist i JVM. Det kunde dessutom ha varit ännu ett HV-mål, då Torp gjorde ett riktigt vackert sådant i går som tyvärr dömdes bort. Situationen var liknande den som hände när HV spelade semifinal mot Timrå i våras, när Puistola kvitterade i slutsekunden och målet dömdes bort.

Hur som helst, i morgon natt är det dags för final mot Kanada och jag känner på mig att den finalen kommer sluta bra. Jag hoppas åtminstone att HV-spelarna kommer hem till Jönköping med guldmedaljer i veckan. Snacka om att ni kommer få höra mig skryta om dem långt framöver om det sker. Jag är redan nu väldigt stolt över dem.

Serieledarna HV!

Just nu känns det fruktansvärt bra att vara HV-supporter. I går fick vi njuta av att vara serieledare i ett par timmar innan LHC tog över serieledningen igen i och med vinsten mot Frölunda. HV vann alltså mot Djurgården och jag är otroligt stolt över sättet de vann på. HV gjorde inte sin spelmässigt bästa match för säsongen, men de kämpade och slet för klubbmärket på den finaste av alla tröjor och stod emot publiktrycket på Hovet, som var ENORMT. Det var nämligen något som kallas för "Järnkaminernas dag" på Hovet i går, och Djurgårdens klack var faktiskt den mäktigaste jag sett och hört i hockeysammanhang.

När Djurgården samlar alla som de gjorde i går är det inget snack om vilken som är den bästa klacken i Sverige. Men problemet är ju att det inte sker särskilt ofta. Därför kommer jag aldrig anse att de, som de säger, är bäst i Sverige. Jag föredrar hellre att ha det som i Kinnarps Arena, en något mindre klack men som alltid är mer eller mindre samma antal. Måste dock berömma gårdagens tifo, som var riktigt snyggt och välgjort.

För att återgå till matchen så tycker jag att HV vann rättvist, Liv var mycket bra (skönt att han är tillbaka!) och det var en trevlig resa. Jag tycker om att gå på hocekey i Stockholm, det är många HV-supportrar som huserar där och de är alltid villiga att hjälpa HV till seger. Det var dock hyfsat svårt att göra sig hörd i går, om man säger så.


Hockeylördag

I dag blir en härlig hockeydag! Först åker jag till Stockholm för att förhoppningsvis se HV ta tre poäng på Hovet, och när vi kommer hem i kväll är det semifinal i JVM. Sverige möter Slovakien (igen) och det får väl ändå ses som en hyfsat lätt semifinal.

Jag gör ett försök att blogga från mobilen under dagen. Senast fungerade det inte.


Summering av hockeyåret 2008

Gott nytt år, alla läsare! Nu är det år 2009 och jag hoppas att detta blir ett lika bra hockeyår som förra året. Jag hann inte sammanfatta det gångna året på nyårsafton, så jag gör det nu några dagar i efterskott. I stället för att skriva en lång text väljer jag att sammanfatta månad för månad.

Januari:
Jag bloggade på Aftonbladet, HV ledde serien och jag hann med att åka till Göteborg, Karlstad, Linköping, Gävle och Stockholm på bortamatcher. HV värvade Johan Lindström från Mora, som än i dag är kvar i laget. I slutet av månaden meddelade Fredrik Stillman att det inte skulle bli några fler nyförvärv innan transferfönstret stängde. Truppen var komplett och det var detta lag som skulle slåss om SM-guldet. Seriesegern närmade sig allt mer ju längre månaden led. Det jag minns bäst från månaden är nog Lasse Anrells krönika där han tokhyllade HV.

Februari:
Jag började längta till slutspelet mer och mer. Som vanligt var jag på en hel del bortamatcher, och den jag minns allra bäst är självklart vinsten med 4-0 i Cloetta Center där HV:s andramålvakt Andreas Andersson gjorde både en assist och ett mål. Den 29 februari säkrade HV seriesegern och slog klubbrekordet för poäng på en säsong. Livet kändes underbart.

Mars:
HV avslutade grundserien ganska dåligt men eftersom matcherna var totalt betydeleselösa kvittade det. Jag var nervös när HV skulle välja sin kvartsfinalmotståndare. HV fick välja mellan Skellefteå och Djurgården och valde tack och lov de förstnämnda. Den 9 mars startade resan mot guldet när första kvartsfinalen spelades i Skellefteå Kraft Arena. HV förlorade matchen med uddamålet. HV vann resterande matcher och gick vidare till semifinal efter 4-1 i matcher. I semifinalen mötte de Timrå, och det var först här jag började tvivla på om det verkligen skulle hålla hela vägen. Den tredje semifinalen var en av de jobbigaste på hela säsongen och HV förlorade med uddamålet efter ett "sekunddrama" där Puistola kvitterade en hundradel för sent. De två sista dagarna av mars hade HV två raka hemmamatcher där de först kvitterade till 2-2 och sedan vände semifinalserien till 3-2.

April:
April var den bästa månaden på hela året och förmodligen i hela mitt liv. Den började med att jag åkte upp till Timrå för tredje gången på en vecka, för att förhoppningsvis se HV gå vidare till final. Timrå gjorde första målet i matchen men sedan vände HV och Johan Åkerman avgjorde med sitt 2-1-mål. Finalserien drog sedan igång, och det var minst sagt två turbulenta veckor. HV gjorde en dålig första match och förlorade med 6-4, och när de sedan även förlorade den andra SM-finalen på hemmaplan så trodde jag på allvar att det var kört. Men i hockey är ingenting omöjligt och HV vann den livsviktiga, tredje matchen i Cloetta Center i förlängningen, och det var där som det vände. Matchen därefter vann HV med 5-1. Match nummer fem skulle bli den häftigaste jag någonsin har sett. HV stod för en osannolik vändning med fem mål på sju minuter, och hade efter den matchen en chans att ta hem guldet i Linköping fredagen den 18 april. HV tog ledningen i matchen, Linköping kvitterade och med ungefär åtta minuter kvar av ordinarie tid tog HV ledningen igen. Hoppet  som tänts släcktes när Linköping ännu en gång kvitterade med fem minuter kvar. Förlängning väntade och där avgjorde Eric Johansson efter 5.42. HV var svenska mästare. Dagarna efter guldet befann jag mig i en konstig bubbla. På söndagen hade vi guldkortege och det var först där jag fattade vad som hade hänt, att min dröm gått i uppfyllelse.

Maj, juni och juli:
Hockeysäsongen var över och jag kände en konstig tomhet i hela kroppen. Jag var förstås fruktansvärt nöjd över guldet  men kände mig på grund av det mätt på allt vad hockey heter. Jag mådde dåligt över att hela guldresan var över och klarade knappt av att titta på/läsa om guldet.

Augusti:
Jag flyttade från Aftonbladet och startade den "nya" bloggen. Jag kände mig fortfarande mätt på hockey, men den känslan försvann mer och mer under månadens gång. Jag var på en del träningsmatcher. Försäsongen gick så där för HV.

September:
Säsong 2008/2009 startade den 15 september med en storvinst mot Frölunda. Därefter gick det tungt och HV låg som sämst tia i tabellen. I slutet av månaden led HV av skadeproblem och jag var väldigt bitter. Förra säsongens guldspel var långt borta.

Oktober:
HV spelade sin första match i Champions League där de vann mot SC Bern med 6-2. Efter det började läget ljusna en aning och HV klättrade till femma i den jämna tabellen. HV värvade i samma veva Kris Beech, som skulle visa sig bli en succé, och Nicholas Angell anlände på sitt artistkontrakt. HV hade skapat sig en dålig vana att släppa in första målet i matcherna, men den 28 oktober gjorde HV äntligen första målet i matchen - mot Linköping på bortaplan. I slutet av månaden åkte jag till Finland för att se HV spela sin andra CHL-match. En underbar och oförglömlig resa som dock slutade illa och jag kunde inte gå på två månader efteråt.

November:
Jag missade många matcher på grund av skada, bland annat en resa till Schweiz där HV förlorade mot SC Bern. Månadens, och årets, helt klart största chock kom när Andreas Jämtin skrev på för ärkerivalen Linköping. Samtidigt låg HV åter igen på en tionde plats i tabellen och i stort sett allt gick emot dem. Men den 15 november nere i Ängelholm vände allting när HV vann, och därefter väntade en svit på ett tiotal raka matcher utan förlust. Dock många oavgjorda matcher.

December:
HV spelade bättre och bättre och började sakta men säkert klättra i tabellen. Den 8 december kom Jämtin tillbaka till Kinnarps Arena i "fel" tröja och det uppmärksammades stort. Under jul fick vi beskedet att Kenta Johansson inte kommer att fortsätta träna HV efter denna säsong. HV avslutade året med fem raka segrar och har klättrat upp till toppen av tabellen igen.

RSS 2.0