Jag svävar på moln
Jag svävar på moln just nu. HV71 är i semifinal. Den avgörande kvartsfinalen vanns med 4-2 och betydde att HV vänt på kvartsfinalserien från 1-3 till 4-3 i matcher. Helt fantastiskt!
Mattias Tedenbys 1-0 i slutet av den andra perioden var så enormt härligt och förlösande att jag inte visste var jag skulle ta vägen. Sedan kom Martin Thörnbergs 2-0 som var minst lika underbart. När Kris Beech därefter gjorde 3-0, kändes det som att allt var hemma.
MEN, då hände det som inte får hända. Timrå gjorde två snabba mål och med mer än en minut kvar av matchen så stod det alltså helt plötsligt 3-2. Jag fick flashbacks till den hemska dagen 6 april 2006 när Färjestad vände en avgörande semifinal i Kinnarps Arena på 53 sekunder. Men blev det en repris? Icke sa nicke! Andreas Falk satte i stället 4-2 i öppen kasse och HV var i semifinal.
Timrå får skylla sig själva att de inte tog tillvara på chansen de hade. Bättre läge än 3-1 i matcher kan man knappt få. Men det ska erkännas att de har gjort det riktigt bra stundtals. Trots det tänker jag dock inte lyfta på hatten för dem. Ödmjukheten har lyst med sin frånvaro från deras sida hela tiden. Sådant brukar slå tillbaka förr eller senare, så även denna gång.
Några jag däremot vill ge STORT beröm till är HV som har visat ett enormt hjärta genom att vända på underläget de hade. Jag kan inte med ord beskriva hur stolt och glad jag är. Jag är alldeles för lycklig för att kunna formulera mig på ett bättre sätt än så här.
Semifinal nästa!
