HV71-bloggen

Firandet av SM-guldet fortsätter. Igår var det guldkortege genom Jönköping och därefter mer fest. Här kommer några av mina bilder. Bilderna från kortegen kommer dock  i ett eget inlägg sen.


Janne Niinimaa...


...som jag hoppas får och vill stanna i HV.


Gruppbild med Petrasek.


André fick också vara med.


Lance Ward och jag.

Här kommer några av mina bilder från i söndags, dagen efter guldet, då vi firade ännu mer.


André Petersson lånade gärna ut sin fina hjälm.


Slutspelskungen, Adam Almqvist.


Per "Pärlan" Ledin med snygg guldtröja.


Som sagt, André var generös. "Nu ska jag aldrig mer ta av den här", sa han när det var dags att gå hem.


Stefan Liv, Sveriges bästa målvakt.

Vilken fantastisk helg det har varit! Jönköping är i extas och jag njuter av varje sekund. Det har varit fullt upp ända sedan matchen i lördags eftermiddag och det var inte förrän ikväll jag hade tid att sätta mig ner och titta på de underbara reportagen i HVTV, kanal 5:s guldintervjuer och så vidare. Jag har fortfarande inte hunnit läsa tidningarna.

Jag kommer skriva mer om guldet senare, men tills dess får ni hålla tillgodo med några av mina bilder från guldfesten i lördags efter att HV anlänt hem Jönköping.


HV:s materialare, Peter Damberg, med sitt baseballträ i guld.


David Ullström var lycklig!


Halva vår hjälte Pelle Gustafsson, som fick avsluta sin karriär med ett fjärde SM-guld.


Jag fick låna en guldhjälm.


Kris Beech ägde dansgolvet.


Oscar Sundh sa några väl valda ord om Timrå som jag inte vill skriva här, men han var i alla fall väldigt glad över att han bytt upp sig till HV.


Jukka Voutilainen, som jag lovat att älska för evigt för hans avgörande mål i final 3.

Bilder från söndagens firande kommer imorgon.

Just nu skiter jag totalt i att vi inte fick komma in på Hovet och se final 6, för HV71 har tagit SM-guld och är svenska mästare 2010. Teemu Laine avgjorde i sudden och jag är så stolt och lycklig. Vi är bäst i Sverige.

Tack för en fantastisk säsong, HV! Nu ska vi fira i en vecka!

Resan till Stockholm och final 6 är inställd. North Banks kan och vill inte genomföra resan på grund av säkerhetsskäl.

Djurgårdens officiella förklaring är att vi inte får några biljetter på grund av att vi misskötte oss i Globen, men så är alltså inte fallet. Allt handlar om säkerheten. Hade de gått ut med den förklaringen från början hade jag kunnat acceptera det, även fast det varit tungt, men att de lägger över skulden på oss för att de inte kan garantera säkerheten i sin egen arena är fel.

Jag köper inte resonemanget om att HV får skylla sig själva eftersom de portade Djurgårdens supportrar i final 4 och 5, för det var ett gemensamt beslut. Det här beslutet har Djurgården tagit själva. Nu blir konsekvenserna av det att Djurgårdsfansen inte är välkomna på måndag i en eventuell final 7. Alla förlorar på det här och det är synd om oss supportrar som blir drabbade, både från HV och Djurgården.

Ikväll kan HV ta SM-guld och vi kommer inte vara där och få uppleva det.

Tack Djurgårdens IF för att ni förstörde en fin säsong.

Jag skulle vilja skriva ett inlägg om gårdagens match, som var en helt underbar upplevelse, men istället tänker jag skriva om Djurgårdens IF:s horribla, patetiska och helt ofattbara beslut att porta oss HV-supportrar från matchen på Hovet imorgon.

Glädjen från att ha vunnit den viktiga matchen igår byttes snabbt mot förtvivlan när jag kom hem och läste på Djurgårdens hemsida att de beslutat att inte ge oss några biljetter till lördagens final. En final där HV kan ta sitt fjärde SM-guld. Djurgården skriver att anledningen till detta är att HV-klacken på plats i Globen i måndags skulle ha misskött sig och kastat flera föremål mot personerna på läktaren under, bland annat ett "ej identifierat föremål som resulterade i en huvudskada".

För det första, det finns inte några bilder eller andra bevis som styrker detta. Det är bara Djurgårdens påståenden. Om det är ett oidentifierat föremål, hur kan de då vara säkra på att det är en HV-supporter som kastat det? För det andra, vi fick beröm av vakter och polis efter matchen för ett bra bemötande och uppförande. HV:s marknadschef, som var på plats på Hovet tillsammans med andra representanter från HV, tackade oss personligen och sa dessutom att vi skött oss "exemplariskt".

Jag själv var en av dem som stod längst fram vid räcket i Globen och jag hade med all säkerhet märkt om någon hade kastat ner saker på personerna under. Under de år jag följt HV har jag ALDRIG sett någon ur HV-klacken kastat någonting på någon. Precis som North Banks ordförande säger till Expressen, så visste vi dessutom att om vi inte skötte oss, skulle det bli konsekvenser. Något vi aldrig skulle riskera eftersom vi var medvetna om att morgondagens match kunde bli en avgörande.

Om vi hade misskött oss på något sätt under matchen, hade HV med all säkerhet fått höra det direkt efteråt och de hade då tagit upp det med North Banks. Istället har det varit helt tyst i tre dagar och tio minuter efter HV:s seger igår kommer Djurgården med detta.

När HV beslutade att inte ha någon bortaklack i Kinnarps Arena i final 4 och 5, var det ett gemensamt beslut med Djurgården. Djurgården ändrade sig senare och ville att sina supportrar skulle få komma, men eftersom de heller inte skötte sig i final 3, där de kastade in saker på isen och hoppade sönder stolar, så stod HV fast vid sitt beslut. Det är uppenbart att Djurgården gör detta för att hämnas. Det är så jävla låg nivå så det finns inte.

HV står på sig och säger att de tänker skicka upp oss till Stockholm ändå, vilket är helt rätt. Djurgården kan inte komma tre dagar efter matchen och fatta ett beslut utan HV. Speciellt inte när de inte har något som styrker deras påståenden. Vi kommer inte bara att rycka på axlarna och acceptera läget.

Vi ska till Stockholm och stötta vårat lag, så är det bara.

Helvete. Det blir ingen guldfest imorgon. Vi kommer få åka upp till Stockholm på lördag.

När det blev förlängning för tredje matchen i rad kändes det lite som att det var dags för HV att förlora. Och så blev det också. Nu står det 2-2 i matcher. Jävla skit.

Man har knappt hunnit återhämta sig från den senaste matchen innan det är dags igen. Precis som det ska vara i slutspelstider. Om ett par timmar är det nedsläpp igen och det har varit två stressiga dygn sen den senaste matchen tog slut. Både hela gårdagen och morgonen/förmiddagen idag har gått åt till tifoarbete, därav dålig uppdatering.

HV kan om lite mer än ett dygn vara svenska mästare. Det känns helt ofattbart. Men jag försöker så gott det går att inte tänka på det, utan bara fokusera på matchen som spelas ikväll. Det kommer som vanligt bli en hård kamp, men jag tror att HV fixar det här. Självförtroendet, som alltid är bra, har säkert blivit ännu bättre efter två raka suddensegrar, och Djurgården blev antagligen rätt knäckta senast. Fast Hardy Nilsson kanske tycker att de vann den mentala matchen i måndags också?

Djurgården kommer att få spela utan stöd från sina fans idag eftersom de stängts av efter lite incidenter i lördags. Jag orkar inte bry mig så mycket om det. Det är tråkigt att det hände, samtidigt som det inte var helt oväntat. Även i Globen i måndags betedde sig publiken dåligt. Det värsta är inte att de kastade in saker på isen, utan konsekvenserna av det. Matchen fördröjdes så att Djurgården fick tid att återhämta sig och snacka ihop sig när de jagade kvittering. Jävligt illa att det fick hända, men nu lämnar vi det.

Ikväll ser vi till att fixa en utav de två återstående segrarna. Guldet ska hem!

Herregud, vilken dramatik det blev i final 3. Jag var mentalt och fysiskt förstörd efter matchen. Blir resterande matcher ens i närheten så lever jag nog inte när säsongen är över.

Jag gick från att vara överlycklig när Mattias Tedenby gjorde 1-0 med bara fem minuter kvar av matchen, till att bli så äckligt besviken när Djurgården kvitterade med en minut kvar. Sen kom förlängningen, som var en enda stor plåga. Jag ville lägga mig ner och dö varenda gång Djurgården hade pucken. Men HV visade ännu en gång att de är bäst när det gäller när Jukka Voutilainen avgjorde efter 17.34.

Att vinna en så pass viktig match i förlängning i ett fullsatt Globen, med över 13 000 pers. på läktaren samt i stort sett hela övriga Sverige emot sig, slår det mesta. Den segern går nog in på topp 5-listan över härligaste ögonblick någonsin, om man räknar bort SM-gulden.

Jag är stolt över sättet som HV genomförde matchen på. De var det bästa laget i sudden och visade att de ville och vågade vinna. De var värda segern. Jag är även stolt över oss HV-supportrar som var på plats. Vi gjorde ett bra jobb efter de förutsättningarna vi hade och vi fick beröm av HV:s marknadschef efter matchen, som gick in i en av bussarna och sa att vi hade skött oss exemplariskt och att de var stolta över oss.

Nu är vi ett stort steg på vägen och vi kommer kämpa tills guldet är hemma.

Äntligen måndag! Idag spelas final 3 i Stockholm och det kommer bli en härlig upplevelse att se en finalmatch i ett fullsatt Globen, även fast det är HV som är bortalaget. I efterhand så är jag glad över att det blev HV och Djurgården i final, för roligare hockey än såhär blir det inte.

Det känns inte lika nervöst att åka upp till Stockholm idag som det gjorde senast. HV har två hemmamatcher som väntar i veckan och behöver inte känna någon stor press att vinna, utan kan spela så avslappnat som är möjligt i en final. Jag tror dessutom att vinsten i förlängningen i lördags påverkar dem positivt. Jag har en bra känsla.

På tal om förlängning så har HV vunnit fem av fem möjliga i slutspelet. Det är ett otroligt starkt facit. Det finns nog inte något som är så knäckande som att förlora i sudden, så tack Gud för att HV har så många hjältar i laget som klarar av att avgöra sådana matcher.

Nu jävlar kör vi!

Det var en fantastisk dag igår när HV kvitterade till 1-1 i matcher i Kinnarps Arena. Matchen, stämningen och hela inramningen var riktigt bra, och lägg där till en dramatisk förlängning. Det kändes jäkligt jobbigt innan den drog igång, men när vår underbara, fantastiska och fina lagkapten Johan Davidsson gjorde segermålet så var det bara en enorm glädje och lättnad. Så länge HV vinner får de gärna spela hur många förlängningar som helst.

HV började matchen väldigt bra och ledde med 2-0 efter ett par minuter. De hade även ledningen med 3-1 en bra bit in på matchen, men slappnade av under en kort period och sen stod det helt plötsligt 3-3. HV borde ha stängt igen mycket tidigare, för nu blev det onödigt spännande. De vann hur som helst helt rättvist.

Nu är vi tillbaka på ruta ett och det är bäst av fem matcher som gäller. Jag är positiv inför fortsättningen. Den kommande veckan kommer bli fantastiskt rolig.

Nu är det nervöst! Om mindre än två timmar är det nedsläpp i final nummer två. Jag vet att HV kommer göra en betydligt bättre match idag än vad de gjorde i torsdags. Djurgården kommer få det svårt, för vi tänker inte släppa vår hemmaplansfördel.

Både igår eftermiddag och imorse var vi i Kinnarps och förberedde dagens tifo. Det kommer bli bra, lite flaggor och banderoller. HV har utöver det bestämt sig för att ha T-shirt-tifo. Folk gnäller om att de kopierar Djurgården eftersom de hade det i torsdags, men jag tror knappast Djurgården var först i världen med att dela ut tröjor på en match. Och vem fan bryr sig om det är kopierat eller inte? Bättre det än ingenting alls.

I eftermiddag ska alla hjälpa till att skapa den bästa stämningen någonsin i Kinnarps Arena. Det behöver och förtjänar HV.

Det blev förlust med 4-3 i den första finalmatchen. Det känns såklart för jävligt, men det är bara att glömma och gå vidare. Jag har ställt in mig på att HV kommer förlora bortamatcherna och vinna på hemmaplan. Det räcker för att ta hem guldet.

Jag tycker att HV:s första period igår får ett svagt godkänt. De sköt tio skott, vilket är bra på bortaplan, samtidigt som man får räkna med en viss anstormning från hemmalaget i början av matcherna. Andra perioden var däremot INTE godkänd. Där får vi vara glada över att inte Djurgården punkterade matchen. I tredje perioden kom HV igång och var ytterst nära att få till en förlängning, men jag måste tyvärr erkänna att Djurgården vann helt rättvist.

Det var en sjuk stämning inne på Hovet, och samtidigt som det gör oss motståndare mer motiverade så var det hemskt att stå där och höra jublet när Djurgården gjorde mål efter mål. Efter matchen skanderade publiken "SM-guld, SM-guld, SM-guld". Jag trodde jag hörde fel först, men icke. Vi kan låta dem fira nu, så firar vi på riktigt om två veckor.

Imorgon tar vi nya tag!

Och så var dagen här. När jag stod i Löfbergs Lila Arena och såg Färjestad ta SM-guld förra året tänkte jag att det var en evighet till nästa år, när vi skulle få chansen igen. Nu har den evigheten gått. Vi har gått igenom 55 omgångar, en kvarts- och en semifinal och ikväll spelar HV SM-final 1 på Hovet. Det är en jobbig men rolig tid vi har framför oss.

Jag har inte en aning om hur det kommer gå. Jag tror såklart på HV, men de senaste dagarna har alla skriverier fått mig att fundera i dåliga banor. Är Djurgården verkligen SÅ bra? Jag vet att de är bra, men inte HUR bra. Jag har ingen riktig koll på dem och det gör mig orolig. Jag blir dock en aning lugn när jag tänker på HV:s lag. De har Stefan Liv, Johan Davidsson och ett helt lag fullt av vinnare. De spelar med hjärta och är revanschsugna efter förra årets finalförlust. När HV spelar som bäst, så vet jag att det inte finns något lag som kan stoppa dem.

Om ett par timmar åker vi till Stockholm. Sammanlagt blir vi ungefär 200 HV-supportrar på plats. Det blir svårt, för att inte säga omöjligt, att överrösta ett fullsatt Hovet - men vi ska göra vårt bästa. Jag hoppas innerligt att HV vinner så att vi kan andas fram till lördag.

Guldet ska till Jönköping!

Idag är det dags! För att få en bra känsla så kollar vi på det här, tycker jag.

Snart har det gått en hel vecka sen HV blev klara för final och imorgon kväll spelas första finalen. Det har varit en lång och tråkig väntan.

Det känns inte jätteaktuellt att skriva om semifinalserien då den är sen länge glömd, men sammanfattningsvis så var hela semin ganska tråkig. Det blev inte alls den intensiva och tuffa hockeyn med heta känslor som de flesta förutspådde. Det var en ganska snäll historia. Förvånansvärt med tanke på hur det varit mellan HV och Skellefteå under grundserien. Hur som helst, matcherna var målmässigt jämna, men det är ingen slump att det var HV som gick vidare. 4-1 i matcher talar väl för sig självt. De var helt enkelt för bra för Skellefteå. Att vinna två matcher i förlängning, som HV gjorde, tyder på styrka - inte tur.

Det är en lättnad att ha avklarat kvartsfinalen och semifinalen och att vi nu står i final. Ett steg på vägen och fyra segrar från ett SM-guld. Vi är absolut inte nöjda ännu.

HV71 är i SM-final för tredje året i rad. De är värda sin finalplats och bevisade det ännu en gång idag efter att ha slagit ut Skellefteå ur semifinalen med 4-1 i matcher. Om tre veckor kan de vara svenska mästare. Jag är så jävla glad, lycklig och stolt.

Sammanfattning av semifinalserien kommer imorgon.

HV är en seger från SM-final efter vinsten med 3-2 i semifinal 4 igår. Matchen avgjordes på övertid för fjärde gången i det här slutspelet. HV har vunnit alla gånger. HV har många matchvinnare i sitt lag som kliver fram när det behövs och den här gången var det Björn Melin, som även gjorde HV:s första mål i matchen. Det är starkt att ha vunnit fyra av fyra matcher i förlängning.

Ikväll är det semifinal 5 och HV har chans att bli finalklara. Jag hoppas verkligen att de tar den chansen så att vi slipper åka upp till Skellefteå på lördag. Det vore helt underbart att få spela final för tredje året i rad och att vara ett steg närmare SM-guldet.

HV vann för andra matchen i rad i förlängning. Så fantastiskt skönt. Jag kommer somna gott.
Mer om matchen imorgon.

Sen jag skrev senast har HV spelat två matcher och det står nu 2-1 i semifinalserien.

I lördags gav HV bort en seger till Skellefteå på hemmaplan. Skellefteå gjorde det självklart bra, de spelade som vanligt bra defensivt och tog till vara på chanserna som HV gav dem. Efter första perioden låg HV under med 3-0. Jag kände mig trots detta lugn, eftersom jag vet att HV har en förmåga att hämta upp underlägen. Det var även vad som hände i den här matchen. Men varenda gång HV kom tillbaka in i matchen, gjorde Skellefteå ännu ett mål och vann till slut med 5-3. Glädjande från lördagen var dock att David Petrasek fick ta emot pris som årets spelare och att det blev ett lyckat tifo. Bilder kanske kommer vid ett senare tillfälle.

I måndags åkte HV upp till Skellefteå igen. Skellefteå startade matchen otroligt bra och ledde med 1-0 efter den första perioden. Därefter tog HV över och i de två sista perioderna var det HV mot Hadelöv, som beskrevs som "omänsklig" av kommentatorerna i Kanal9. Den omänskliga Hadelöv släppte dock in ett mål med ett par minuter kvar av matchen och det blev förlängning. I förlängningen avgjorde Andreas Falk (som också gjorde kvitteringsmålet) för HV i boxplay. Det var fantastiskt att se pucken gå in. Kanal9:s programledare och experter verkade däremot inte tycka att det var lika fantastiskt. Dystrare avlutsning på en TV-sändning har nog aldrig skådats.

Nu väntar två kvällar i Kinnarps Arena där HV har chans att ta sig vidare till SM-final. Jag tror att om HV vinner semifinal 4 ikväll så kommer de att avsluta semifinalserien imorgon.

KÄMPA HV, MOT FINALEN!

Jag nämnde Yared Hagos uttalande om tiden i HV i bloggen igår. Nu tänkte jag skriva lite till om honom. Jag har absolut ingenting emot honom - Hagos är faktiskt en av de trevligaste hockeyspelarna jag har träffat. Han var alltid glad och tog sig tid för supportrarna under sin tid i HV. Dock gjorde han (ännu ett) korkat uttalande till Expressen igår.

Han sa nämligen "plånboken och spelarbudgeten spelar ingen roll. Nu är det hjärta som gäller", i en artikel där allt sägs tala för HV i semifinalserien, eftersom de har "pengarna och stjärnorna". Jag håller helt och hållet med Hagos, det som är viktigast i hockey är att spela med hjärta. Det komiska är bara att det kommer just från honom, en spelare som spelat i fem olika elitserieklubbar i sin karriär.

Jag blir upprörd över att läsa artikeln. Det är så himla synd om Skellefteå som möter lag som har "dubbelt så dyra trupper. De har i princip kunnat välja vad de vill ha", samtidigt som hederliga Skellefteå minsann har gått en annan väg via juniorer och spelare som ratats av andra lag. Fantastiskt att Skellefteå har så många unga, lovande spelare, men varför är det så hedervärt att de plockar spelare lite här och där från andra klubbar? Tror de att dessa spelare spelar med mer hjärta än exempelvis en finsk eller kanadensisk spelare, som aldrig har spelat i Sverige tidigare? Snarare tvärtom.

Ingenting säger att ett lag som har mycket pengar inte kan spela med hjärta. HV har flest egna spelare av alla i elitserien. De kanske inte spelar med sex-sju juniorer som Skellefteå, HV har "bara" tre, men HV har åtta spelare som är under 21. Dessutom har de bara sex utländska spelare, jämfört med Skellefteås sju.

Det är tråkigt att det anses som "fult" att ett hockeylag har pengar. Det ska snarare vara något som lyfts fram i positiv bemärkelse. Dessa lag har jobbat hårt för att komma dit de är. Det är inte så att de spelat på lotto och vunnit 215 miljoner som Röglesupportern i Helsingborg gjorde för någon vecka sen. Men det är en annan historia. Min poäng är att man kan ha både pengar och hjärta. Det ena utesluter inte det andra.

HV vann semifinal 1 med 2-0. Det känns så skönt att kunna pusta ut och vara lugn och harmonisk fram till lördag.

Det tog visserligen 50 minuter innan första målet kom, men det kändes som att detta var HV:s match. Skellefteå var förvånansvärt tafatta i första perioden. Jag hade förväntat mig att de skulle komma ut i 110, som de brukar göra. Istället ledde HV med 10-1 i skott i början av matchen. De var tålmodiga och genomförde en stabil bortamatch.

Måste även passa på att berömma båda målvakterna som spelade bra. Kul för Stefan Liv att han fick hålla nollan ännu en gång. Han är fantastisk.

Om ett par timmar är det äntligen nedsläpp i semifinal 1.
 
Matcherna mellan HV och Skellefteå har de senaste säsongerna utvecklats till hatmöten ute på isen. Jag förstår inte varför, för personligen ogillar jag nog Skellefteå minst av övriga lagen i serien. Staden är mysig och jag har blivit bra bemött de gånger jag varit där. Men min åsikt kanske ändras efter den här semifinalserien, vem vet.

Senast lagen möttes i slutspel var i kvartsfinal för två år sen. HV vann med 4-1 i matcher och blev senare svenska mästare. Det jag minns mest från den kvartsfinalserien är slutminuterna i kvartsfinal 2 i Jönköping. HV hade förlorat kvartsfinal 1 uppe i Skellefteå och ledde med uddamålet med ett par minuter kvar. Micke Renberg blev tilldelad en straff och jag trodde att jag skulle dö av nervositet. Tack och lov sköt han i ribban. Nästa match vann HV med 7-0. Härliga minnen såhär inför kvällen.

Nu kör vi, mot final!

Ikväll är det semifinaldags!

Det blir säkert en spännande och bra semifinalserie mellan HV och Skellefteå. Jag tror att det kommer bli jämnt och det är inte helt omöjligt att det blir sju matcher. Jag tippar dock på att HV avgör uppe i Skellefteå i den sjätte matchen. HV är ett bättre lag och i längden tror jag att det kommer visa sig. Skellefteå har säkert fördel i den första matchen i och med att de är inne i matchtempot sen kvartsfinalserien, men ju längre tiden går, desto mer kommer HV tjäna på att de fått vila i ett par dagar. Jag tippar alltså på att HV vinner med 4-2 i matcher.

Den andra semifinalserien, mellan Djurgården och Linköping, tror jag till skillnad från de flesta andra att Linköping vinner. Efter att ha vänt 3-1 i kvartsfinalserien tror jag att de har ett otroligt bra självförtroende och när de spelar som bäst är de bättre än Djurgården.

Jag hoppas och tror på en final mellan HV och Linköping.