Inför semifinal 1
Den här säsongen har HV minusstatistik mot Frölunda. Men det hade de även mot Timrå, vilket visade sig inte betyda särskilt mycket i ett slutspel. Hur som helst så är det full fart som gäller direkt. HV har inte någon hemmaplansfördel att förlita sig på, vilket betyder att vinst i första hemmamatchen är extremt viktigt. Vinner HV faller pressen över på Frölunda i returmötet.
J20-laget är också mitt uppe i ett slutspel mot Frölunda. I går spelades första kvartsfinalen där HV vann efter förlängning. JVM-spelaren André Petersson avgjorde. Kul att både A-laget och J20 möter samma motstånd. Vad härligt det ska bli att slå ut båda två!
Guldhjälmen till Kung Davidsson
Jag tycker förstås att det är helt rätt att Davidsson får den. En spelare gör inte ett helt lag, men HV hade inte varit där de är i dag utan Davidsson. Han är så gott som komplett som hockeyspelare och är hjärtat i HV. Dessutom är han är en underbar ledare som alla skulle vara glada och stolta över att ha i sitt lag. Han är så värd detta priset!
Det är förresten grymt av Davidsson att slå sitt poängrekord, som han gjort den här säsongen, vid 33 års ålder. Nu hoppas jag att han kommer igång i slutspelet också.
Jag svävar på moln
Jag svävar på moln just nu. HV71 är i semifinal. Den avgörande kvartsfinalen vanns med 4-2 och betydde att HV vänt på kvartsfinalserien från 1-3 till 4-3 i matcher. Helt fantastiskt!
Mattias Tedenbys 1-0 i slutet av den andra perioden var så enormt härligt och förlösande att jag inte visste var jag skulle ta vägen. Sedan kom Martin Thörnbergs 2-0 som var minst lika underbart. När Kris Beech därefter gjorde 3-0, kändes det som att allt var hemma.
MEN, då hände det som inte får hända. Timrå gjorde två snabba mål och med mer än en minut kvar av matchen så stod det alltså helt plötsligt 3-2. Jag fick flashbacks till den hemska dagen 6 april 2006 när Färjestad vände en avgörande semifinal i Kinnarps Arena på 53 sekunder. Men blev det en repris? Icke sa nicke! Andreas Falk satte i stället 4-2 i öppen kasse och HV var i semifinal.
Timrå får skylla sig själva att de inte tog tillvara på chansen de hade. Bättre läge än 3-1 i matcher kan man knappt få. Men det ska erkännas att de har gjort det riktigt bra stundtals. Trots det tänker jag dock inte lyfta på hatten för dem. Ödmjukheten har lyst med sin frånvaro från deras sida hela tiden. Sådant brukar slå tillbaka förr eller senare, så även denna gång.
Några jag däremot vill ge STORT beröm till är HV som har visat ett enormt hjärta genom att vända på underläget de hade. Jag kan inte med ord beskriva hur stolt och glad jag är. Jag är alldeles för lycklig för att kunna formulera mig på ett bättre sätt än så här.
Semifinal nästa!
VI ÄR I SEMIFINAL!
Vilka spelare, vilket lag!
Nu jävlar kör vi!
HV bär kanske favoritskapet men jag tycker ändå att pressen borde vara lika stor för båda lagen. Uttrycket "vi har inget att förlora" är så jäkla uttjatat. Båda lagen har precis lika mycket att förlora och lika mycket att vinna, så det är lika bra att lägga ner det snacket. Skit samma vilka som är favoriter på förhand. Det är på isen det ska avgöras.
Vi hade verkligen Gud på våran sida i förra matchen, men lika mycket tur som vi hade då, hade Timrå i måndags när Voutilainens klubbspets avgjorde matchen. Visserligen är det ännu ovanligare att en skridsoskena går av, men ändå. Vad jag menar är att marginalerna är små, och det kan bli tillfälligheter som avgör även i kväll.
Jag tror på HV. KÄMPA GRABBAR!
"Ni är väl med oss i kväll?"
Hur som helst så såg alla fokuserade ut. Petrasek var som vanligt mest laddad av alla. "Ni är väl med oss i kväll?", frågade han och sa att de behöver energi av oss. Jag hoppas att alla fattar hur mycket publiken betyder för laget, speciellt i ett slutspel. Det är vi tillsammans som ska gå till semifinal. Så gör ert bästa och hjälp HV i kväll!
Tifot i kväll kommer bli skitbra. Det är jobbigt att springa upp och ner för Kinnarps Arenas alla branta trappor, men det är så värt det när man ser resultat. Tifogruppen jobbar extremt hårt och har fixat tifo i varje kvartsfinal på hemmaplan. Jag är övertygad om att det inte finns något lag som är så bortskämd med snygga tifon som HV är.
Viktigaste dagen på året
David Petrasek lovade redan i torsdags att det skulle bli en sjunde match. Efter segern i torsdags åkte han nämligen fram till klacken och skrek "vi ses på måndag!". Gissa vem av spelarna som såg gladast ut efter segern i lördags? Jo, Petrasek så klart.
Vi hörs senare!
Snälla, stanna!
Nästan varenda gång när jag ska skriva "kvartsfinalserien" vill mina fingrar annat och jag skriver automatiskt "finalserien". Jag vet inte om det är så att mitt huvud redan är i final, eller om det är hjärtat som så gärna vill det att det skriver så av sig självt. På tal om final så kollade jag in klipp från den 18 april förra året, matchen där guldet bärgades, på YouTube tidigare. Jag gråter som ett barn varje gång. Och det ska tilläggas att jag inte är särskilt känslosam annars.
För övrigt var bucklan på plats i Kinnarps Arena i onsdags. Alla som ville fick känna på den och ta kort med den. Jag motstod frestelsen att gå fram och ta den under armen, springa iväg med den och gömma den på ett säkert ställe. Jag vill att den ska stanna för evigt!
Stackars, stackars Timrå
Jag har aldrig tidigare haft något emot Timrå - de har alltid lämnat mig mer eller mindre oberörd. Laget i sig har inte haft någon spelare jag känt avsky mot och supportrarna har jag ansett trevliga och glada. Men under det här slutspelet har mina känslor skiftat rejält. Fy fan vad jag är trött på allt som har med Timrå att göra! Finns det några mer gnälliga människor än där uppe?
Jag kan dementera direkt att jag inte har något emot norrlänningar (en fråga jag ofta får när jag kritiserar norrlandslagen). Faktum är att jag själv kommer från Norrland, ca. 15 mil söder om Timrå. Men jag har allvarligt talat inte stött på mer bittra människor. Jag är visserligen också ganska duktig på att tycka synd om mig själv, men det går åtminstone inte till överdrift.
Efter varenda jävla match har Timrå haft synpunkter på någonting. Antingen är det att HV är överviktiga, att Liv skjuter puckar på publiken eller att Backlund blir "fälld" innan HV:s mål. Domaren är tydligen emot Timrå trots att HV knappt fått spela ett enda powerplay på hela kvartsfinalserien och trots att Timrå fick spela med sex spelare på isen utan åtgärd i går. Att HV gör mål när Backlund står utanför målgården är ju mycket värre än att Timrå avgör när det borde ha blåsts för offside. Det är så jävla synd om stackars, stackars Timrå.
Jag är glad över att HV inte hoppat ner i sandlådan med dem utan koncentrerar sig på att vinna matcherna i stället. Timrå ska väl skita i om HV är feta, och vice versa?
Fantastisk, obeskrivlig lycka
Efter sex minuter av första perioden låg HV under med 2-0. Jag ville lägga mig ner och dö och såg semifinalplatsen försvinna framför ögonen på mig. Resten av perioden gick ut på att inte låta Timrå göra fler mål. I den andra perioden såg det ungefär likadant ut, fram tills HV fick spela boxplay. Efter ett fantastiskt arbete av hela laget, där de förmodligen stärktes en hel del, redde de ut boxplay efter boxplay. Efter det kom reduceringen av Björn Melin.
I den tredje perioden hängde kvitteringen i luften länge. Med fem minuter kvar gjorde Mattias Tedenby 2-2. Det behövdes en lång och fruktansvärt nervös videogranskning innan det konstaterades att det var mål. Total lycka, som blandades med en nervositet av sällan skådat slag inför förlängningen. I finalserien förra året spelades två förlängningar, men ingen av dessa var en match där HV riskerade att åka ut om de förlorade. Detta var värre.
Sex minuter in i förlängningen, som kändes som en hel evighet, hände det. Mikko Lehtonens skridsoskena gick av i sarghörnet där bortaklacken står, varpå jag såg det hela väldigt tydligt. Jag fattade först ingenting. Vad gör han? Är han full? Dör han? Sedan utbröt total kalabalik innan Daniel Grillfors på något sätt fick tag på pucken, sköt ett backskott och gjorde mål. Fantastisk, helt obeskrivlig lycka. Både spelarna på isen och bortastå exploderade.
Visst hoppades och trodde jag på en vändning hela tiden, men ändå kändes allt så overkligt när det väl hände. Tack, tack, tack HV71 för att ni skänker mig en sådan glädje.
TACK HV71!
Vi är HV, vi ger aldrig upp!
Kan man dö av nervositet?
Inför gårdagens viktiga match skickade ståplats en hälsning till laget. På förmiddagens uppvärmning hängde dessa över A-stå. Budskapen passar in minst lika bra i morgon:
Bild är lånad från HV71.se.
"KÄMPA GRABBAR!
NU JÄVLAR KÖR VI!
VI TROR PÅ ER!"
Ingenting är omöjligt
Inför morgondagen vill jag också påminna alla om vad som hände 2004 när HV låg under i finalserien med 3-2 i matcher och Färjestad redan hade redan påbörjat guldfesten. HV vann match sex Karlstad och sedan den sjunde och avgörande matchen på hemmaplan.
Nu ska vi göra om samma sak mot Timrå.
Ett steg på vägen
Efter onsdagens tunga förlust i förlängning så kändes det som att livet var över och att jorden skulle gå under, men efter att jag fått sova på saken så vände det. Nu är jag positiv och hoppfull. Visst, inget lag har någonsin vänt ett 3-1-underläge, men vad talar för att HV inte kan vara det första? Nu fattas det "bara" en vinst i Timrå på lördag och sedan är det utjämnat. En sjunde och avgörande match i Kinnarps Arena vinner HV.
Det är först till fyra och nu är HV ett steg på vägen. Som sagt, vi ger aldrig upp!
...........
VI GER ALDRIG UPP!
Inför kvartsfinal 4
Så var det dags för match igen! Två raka hemmamatcher väntar, och jag räknar med att HV vinner båda så att de inte ger Timrå möjligheten att avgöra kvartsfinalserien på hemmaplan. Jag tror att det ska mycket till för att HV ska förlora sin hemmaplansfördel. Det känns som att de är det starkaste laget, då HV har varit närmare en seger i E.ON Arena än vad Timrå har varit i Jönköping.
Jag hoppas att publiken ställer upp för HV precis som senast. Det var ett otroligt bra tryck i lördags, och vad som var roligast var att även sittplats hjälpte till. I slutet av matchen rullade vågen och HV fick stående ovationer. Det berodde förmodligen en hel del på resultatet, men oavsett resultatet i kväll tycker jag att vi ska fortsätta på samma väg och hjälpa HV till semifinal.
Kom igen HV!
Bilder från kvartsfinal 3
Såhär kul har man i bilen...
Vi väntade spänt på beskedet om Thörnberg.
Väl på plats gjorde vi oss som vanligt hemmastadda på ståplats.
Det bästa med E.ON Arena - de hembakta kakorna. En i varje paus ska det vara.
Inför förlängningen, grymt nervös vid det här tillfället.
Förlust i rond 3
Det sättet som målet gjordes på är ju bara att skratta åt. Ett skott från halva planen som tar på Jukka Voutilainens klubba och in i mål. Det hela började egentligen i sarghörnet på andra sidan isen där Voutilainen tappade sin klubba. Medans han åkte och hämtade en ny vände Timrå spelet och Voutilainen halkade efter. Därefter gick allt snabbt och helt plötsligt hade Timrå avgjort.
Angående matchen fram till avgörandet tycker jag att HV gjorde det riktigt bra. Det var otroligt jämnt hela matchen, så att det fick avgöras i sudden var inte mer än rättvist. Synd att det slutade på "fel" sätt bara. Men, nu återställer HV ordningen på onsdag, tar över matchserien på torsdag och avgör sedan i Timrå på lördag. Vi ska till semi!
7-0, 7-0, 7-0!
Man har knappt hunnit njuta av 7-0-segern i kvartsfinal 2 innan det är dags för en ny match. Det är både en fördel och nackdel under slutspelet. Men innan jag lämnar lördagens match måste jag ju skriva ett par rader om den. Snacka om utklassning!
HV var minst sagt effektiva, då Timrå faktiskt vann skotten i matchen. Siffrorna är därför lite missvisande, men man ska inte ta något från HV:s insats. Vinner man med 7-0 har man inte gjort annat än en förbannat bra match. Stefan Liv var helt fantastisk och stoppade 40 skott, och Martin Thörberg fick revansch när han gjorde hattrick. Gissa om jag njöt extra när det var just han som gjorde tre mål. Han lär knappast vara mindre opopulär i Timrå efter detta.
Denna storseger lär vara bra för HV:s självförtroende, men samtidigt spelar det ingen roll hur stora siffror man vinner med i ett slutspel. Det står ändå "bara" 1-1 i matcher. Jag skulle dock ljuga om jag inte erkände att det känns jävligt mycket bättre att vinna med 7-0 än exempelvis 7-5.
Nu är det dags att glömma den här matchen och gå vidare. I morgon åker jag till Timrå igen och det vore helt underbart att åka hem med 2-1 i matcher inför de kommande hemmamatcherna.
Inför kvartsfinal 2
Sedan den förra matchen har allt fokus på kvartsfinalserien legat på Martin Thörnberg. Det känns tråkigt att incidenten uppe i Timrå får så mycket utrymme, men vad kunde man vänta sig. Thörnberg är tack och lov inte avstängd ännu. Det återstår att se om avstängning väntar efter dagens match, men det vore konstigt om han får lov att spela i dag för att därefter bli avstängd.
Till sist så hoppas jag att dagens domare heter annat än Sören Persson.
